Tagged: odla

Mera amaryllis

Mina egenhändigt översomrade (det heter ju övervintrade så varför inte?) amaryllisar blommar i senare laget för att ha varit julblommor, men de är fina i alla fall. Nu vet jag att jag ska ta fram dem tidigare nästa höst, men annars är jag väldigt nöjd med resultatet!

DSC_2341sDSC_2427s

Sådder. Egentligen har jag varit lite omotiverad med att så. Det är så tidigt på året ännu och odlarinspirationen har fortfarande vinterpaus. Men jag har sått i alla fall, eftersom jag vet att jag någon månad längre fram skulle ångra mig annars. Idag såg jag att det hade grott i flera krukor, och då pittrade det till av lite odlarglädje i alla fall!

DSC_2450s

Annonser

Lördagsnöjen

Vi har en ganska tung vecka bakom oss. Christian har varit på arbetsresa och då sover jag väldigt dåligt på nätterna eftersom han vanligen har ansvaret för Oliver nattetid (just av den orsaken att jag sover så dåligt). Ett missat flyg gjorde dessutom att det blev tre nätter istället för två. Jag, med mina fortfarande små marginaler för stress/möda utöver det vardagliga kände mig ganska slutkörd då han kom hem. Lagom till det blev Oliver sjuk och det är allmänt betungande för alla inblandade. Vi har turats om att jobba och ta hand om honom, så det har inte blivit många lediga stunder. Men nu är det i alla fall helg, även om Christian fortfarande måste jobba.

Jag och Oliver (redan betydligt friskare) ägnar oss åt enkla helgnöjen som att gå ut i skogen. Oliver gillar att göra det. Han har med sig en pinne som han går och petar med, mer än så brukar inte behövas.

DSC_2316s

Men jag börjar mer och mer fundera på om man ska våga ta med honom till skogs med tanke på alla vargobservationer i trakten. Jag skulle inte vilja bli rädd och låta mig begränsas, men samtidigt föreställer jag mig att man är ganska hjälplös mot ett par hungriga och orädda vargar som ser ett behändigt byte i en liten tvååring. Senast idag rapporterade Vasabladet om en varg på Söderfjärden bara några kilometer härifrån.

Jag har inget emot vargar i sig och de får gärna finnas i storskogarna, men jag önskar att det skulle vara självklart att skrämma och jaga dem i avskräckande syfte genast de börjar röra sig bland bebyggelse, som de gör här i trakten.

Nåväl. Tillbaka till nöjena. Att ”diska” funkar alltid, så länge mor orkar byta till torra byxor på diskaren då han är klar.

DSC_2356s

Själv har jag börjat odlingssäsongen. Sådde de tidigaste sorterna redan i januari och omgång nummer två idag. Allt tack vare växtbelysningen som jag fick i julklapp.

DSC_2424s

Det här är egentligen ett lur-inlägg. Fake news, alternativa fakta. Ni vet… Vi var nämligen till skogen förra lördagen. Idag hälsade vi istället på hos en god bekant med barn i Olivers ålder. Men eftersom det inte hör till våra vanliga lördagsnöjen, vilket skogsturer däremot gör, blev inlägget en slags sammanställning över vad vi kan roa oss med på lördagar i allmänhet.

Chips

Jag tycker om att odla grönkål och i år har jag också (med framgång) provat på svartkål. Däremot är jag ganska dålig på att använda den (jo, jag VET hur nyttig den är, men den smakar kål…). Hönsen har stått för sisådär tre fjärdeledar av konsumtionen eftersom de verkligen gillar bladen. Jag brukar knyta fast stjälkarna i nätet och så får de gå och hacka i sig. Det går lätt åt två-tre blad om dagen på fyra hönor.

I höst har jag hittat ett nytt användningsområde: grönkålschips. Förvånansvärt gott! Det krävdes några försök innan jag lärde mig  vilken oljemängd som är lagom och hur man bäst lyckas med torkningen, men i grund och botten går chipsen lätt och snabbt att tillverka.

  1. Man tager två-tre blad av grönkål, beroende på hur stora bladen är och hur stor ugn du har.
  2. Sätt ugnen på 175°C.
  3. Skölj av bladen och torka på kökshandduk. Dra lös stjälken (gärna också så mycket som möjligt av de grövsta förgreningarna av stjälken) och dra bladen i lagom små bitar.
  4. Lägg bitarna i en skål och häll på ca 1,5-2 msk matolja. (Här får man prova sig fram, både för torrt och för oljigt blir otrevligt.) Vänd runt med handen tills bladen är jämnt inoljade.
  5. Bred ut dem på ett bakplåtspapper på en ugnsplåt (här borde mängden vara lagom så att bladen inte behöver ligga ovanpå varandra för då torkar de ojämnt).
  6. Salta jämnt och försiktigt över alla blad med saltströare.
  7. Grädda bladen tills de börjar torka (5-7 minuter). Visst kan man grädda alla chips lika länge men slutresultatet blir bättre om man tar ut plåten och sorterar bort de torraste chipsen som börjar bli bruna i kanterna. Sen får resten gräddas ytterligare ett par minuter. För att vara godast ska de fortfarande i huvudsak vara gröna, men torra och frasiga i konsistensen. Det handlar om halva minuter, så gå inte bort från ugnen.

På bilden har jag gjort chips på svartkål. Funkar lika bra, men grönkål blir godare.

DSC_1751

Backen

I år gjorde jag en snabb och enkel förodling av grön- och palmkål och solrosor. Under tidigare somrar har jag direktsått de här sorterna i grönsakslandet och då har jag fått problem med att någon (harar? skator? jordkräk?) knipsar av solrosorna direkt då de har grott. Grönkålarna brukar vara långsamma i starten och jag går alltid och undrar om de ska bli till något. Så i år fodrade jag en plastback med kartong i botten och sidorna och förodlade i den. Med bra resultat, vill jag påstå. Lättare att vattna och arbeta med än enskilda krukor, och lätt att täcka med ett skyddande fönster vid behov. Det här kommer jag att göra om nästa år.

DSC_2436s

(Bilden togs för någon vecka sen. De är större nu och har blivit utplanterade i landet.)

För övrigt har jag inte sett några sniglar i landet ännu. Jag hade ju stora problem ifjol. Nu har jag låtit bli att täcka med gräsklipp (vilket fungerar som fuktigt snigelgömställe) och strött ut en omgång järnfosfat för att förekomma eventuella problem. Jag granskar nitiskt mina tagetesplantor varje gång jag går genom landet eftersom de är riktiga snigelfavoriter. Och ännu är läget alltså under kontroll. Enda ohyran som syns till är jordlopporna som äter av majrovor och mizunakål, men det stör mig inte så mycket.

Driva amaryllis: utvärdering

Nu slår också sorten ‘Misty’ ut medan ‘Fairy Tale’ blommar för fullt på två stänglar med sex klockor på vardera och ytterligare en stängel i knopp. Jag sammanfattar proceduren så här: Det var väldigt lätt att köpa amaryllislökar och driva upp dem själv. Jag kunde ha vattnat ännu lite mindre än vad jag gjorde för att hålla plantorna knubbigare. Är man noga med att de ska blomma vid en viss tidpunkt är nog tajmingen det svåraste. Nu återstår nästa skede: att få dem att överleva och börja om till nästa år.

dsc_0783s

Här ovanför är första klockan på sorten ‘Misty’. Elegant och liljelik, till skillnad från den muntrare ‘Fairy Tale’ som syns nedanför. Jag gillar båda med deras olika karaktärer. Kanske jag skulle bli amaryllissamlare? Återstår som sagt dock att fixa att hålla liv i dem till nästa jul innan jag skaffar några fler lökar.

dsc_0792s

Driva amaryllis, del 1

I år provar jag på att driva upp amarylls själv. Lökar hittade jag, av alla ställen, i K-affären i Petalax. Jag tänkte berätta om hur jag gör och hur det går. (Ursäkta bildkvaliteten. Det var mörkt och jag iddes inte satsa så mycket på fotandet.)

odsc_0155

1.Välj lökar som är fasta och inte har några skador. Ställ dem med rötterna i vatten ett dygn. Låt inte själva löken stå i vattnet.

2. Plantera lökarna i krukor med dräneringshål så att ungefär halva eller en tredjedel sticker upp. Vattna. Ställ krukorna varmt och täck lökarna med en pappersstrut tills en stängel börjar visa sig. I det här skedet behöver lökarna inte vattnas mera efter planteringen.

Så långt hittills. Jag valde två sorter, ‘Misty’ och ‘Fairy Tale’ som ser ut så här enligt google:

namnlos