Tagged: odla

Backen

I år gjorde jag en snabb och enkel förodling av grön- och palmkål och solrosor. Under tidigare somrar har jag direktsått de här sorterna i grönsakslandet och då har jag fått problem med att någon (harar? skator? jordkräk?) knipsar av solrosorna direkt då de har grott. Grönkålarna brukar vara långsamma i starten och jag går alltid och undrar om de ska bli till något. Så i år fodrade jag en plastback med kartong i botten och sidorna och förodlade i den. Med bra resultat, vill jag påstå. Lättare att vattna och arbeta med än enskilda krukor, och lätt att täcka med ett skyddande fönster vid behov. Det här kommer jag att göra om nästa år.

DSC_2436s

(Bilden togs för någon vecka sen. De är större nu och har blivit utplanterade i landet.)

För övrigt har jag inte sett några sniglar i landet ännu. Jag hade ju stora problem ifjol. Nu har jag låtit bli att täcka med gräsklipp (vilket fungerar som fuktigt snigelgömställe) och strött ut en omgång järnfosfat för att förekomma eventuella problem. Jag granskar nitiskt mina tagetesplantor varje gång jag går genom landet eftersom de är riktiga snigelfavoriter. Och ännu är läget alltså under kontroll. Enda ohyran som syns till är jordlopporna som äter av majrovor och mizunakål, men det stör mig inte så mycket.

Annonser

Driva amaryllis: utvärdering

Nu slår också sorten ‘Misty’ ut medan ‘Fairy Tale’ blommar för fullt på två stänglar med sex klockor på vardera och ytterligare en stängel i knopp. Jag sammanfattar proceduren så här: Det var väldigt lätt att köpa amaryllislökar och driva upp dem själv. Jag kunde ha vattnat ännu lite mindre än vad jag gjorde för att hålla plantorna knubbigare. Är man noga med att de ska blomma vid en viss tidpunkt är nog tajmingen det svåraste. Nu återstår nästa skede: att få dem att överleva och börja om till nästa år.

dsc_0783s

Här ovanför är första klockan på sorten ‘Misty’. Elegant och liljelik, till skillnad från den muntrare ‘Fairy Tale’ som syns nedanför. Jag gillar båda med deras olika karaktärer. Kanske jag skulle bli amaryllissamlare? Återstår som sagt dock att fixa att hålla liv i dem till nästa jul innan jag skaffar några fler lökar.

dsc_0792s

Driva amaryllis, del 1

I år provar jag på att driva upp amarylls själv. Lökar hittade jag, av alla ställen, i K-affären i Petalax. Jag tänkte berätta om hur jag gör och hur det går. (Ursäkta bildkvaliteten. Det var mörkt och jag iddes inte satsa så mycket på fotandet.)

odsc_0155

1.Välj lökar som är fasta och inte har några skador. Ställ dem med rötterna i vatten ett dygn. Låt inte själva löken stå i vattnet.

2. Plantera lökarna i krukor med dräneringshål så att ungefär halva eller en tredjedel sticker upp. Vattna. Ställ krukorna varmt och täck lökarna med en pappersstrut tills en stängel börjar visa sig. I det här skedet behöver lökarna inte vattnas mera efter planteringen.

Så långt hittills. Jag valde två sorter, ‘Misty’ och ‘Fairy Tale’ som ser ut så här enligt google:

namnlos

Vintergrönt

Jag vill tipsa om ett trevligt alternativ till sallat som står sig hela hösten och långt in på vintern, nämligen VINTERSALLAT, som också gå under namnet MACHÉSALLAT (Valerianella locusta). Bilden nedan är tagen i grönsakslandet idag, den tjugonde november. Vi har veckor av frost ner till tio minusgrader bakom oss. Och bladen står oberörda kvar och smakar lika bra som tidigare. Enda skillnaden jag har märkt är att de är lite fastare i konsistensen nu än vad de var innan frostveckorna.

dsc_0159

Vintersallat är en lättodlad grönsak, bara att så som vanlig sallat. De trivs bäst då det inte är för varmt, därför kan man gott vänta med sådden till mitt i sommaren för att ha blad under hösten. Plantorna på bilden har jag inte ens sått utan de är självsådda från några rader som gick i blom under sommaren 2015. Fröna har grott bland morötterna som växte på platsen i somras och efter att jag tog upp morötterna har vintersallatsplantorna kunnat breda ut sig.

dsc_0161

Grönkålen är också fin ännu så här års. Jag borde verkligen ta och frysa in några påsar… Men hönsen gillar den så här. Jag brukar knyta fast några blad inne i hönshuset då och då så att de får hacka i sig.

Septemberlandet

Jag har inte bloggat särskilt mycket om grönsakslandet i år. Mest för att det inte lockat i fotoavseende. Först var det frost i juni och sen var det sniglar i juli och efter det har det sett mindre inspirerande ut. Men här är det nu i alla fall, med höstgrävning påbörjad och allt. Bäst på bilderna är nog grönkålen (andra bilden) som blev så här fin till sist trots att den höll på att bli helt uppäten av sniglarna där i ett skede. Och allra bäst: jordgubbar i sena september!

dsc_36441

Jordgubbssorten är den remonterade ‘Ostara’ som ger en ganska tidig sommarskörd och sedan en till hela hösten. De är lite bleka i smaken under sommaren men den här tiden på året smakar det bra med färska gubbar. Och efter förra veckans frostnyp blev de lite sötare.

Sen så har jag ganska tjusiga salladsplantor (sista bilden) om jag får säga det själv. Mindre goda i det här skedet, dock.

Mutanterna/giganterna

I år har jag en ärtplanta som måste ha muterat sig, för den ger helt enorma skidor. Till vänster två normalstora, till höger två specialare:

DSC_29471

Ibland är ärterna inuti en besvikelse – mindre än vanliga ärter. Men ibland motsvarar innehållet utseendet!

DSC_29481

Jag ska spara några av de stora till utsäde och se om storleken var en engångsföreteelse eller inte.