Märkt: ost

Vårvintervardagar

Här kommer några vardagsnedslag:

Christian känner sin fru och kom hem med sex olika ostar åt mig på alla hjärtans dag:

DSC_1860s

Oliver börjar bli så stor i många avseenden. Sedan nyår ungefär har han till exempel godisdag på lördagar (före det var hans godisintag ganska minimalt). Lördagarna blev därmed snabbt veckans höjdpunkt och han håller noga koll på när nästa lördag är i antågande. I och med att han inte är van att få godis behövs det inga stora mängder. Lösgodis för 25-30 cent plus minsta modellens glasstrut är en vanlig helgranson.

DSC_1866s

Det har varit tövädersdagar och jag har börjat släppa ut hönsen små stunder igen. Det tycks vara uppskatta även om också de halkar omkring på isiga gångar. (Har man ett överflöd av hönskalk passar det bra att sanda med!)

DSC_1903s

Sedan några veckor tillbaka har hönorna börjat värpa igen. Nu är det hela tre stycken som värper (det var flera år sen sist) och vi har redan nu mer ägg än vi äter upp.

DSC_1909s

Familjens minsta uppskattar att får arbeta med grus igen nu då snön har smält bort framför trappan. ”Det är nästan som sommar!”, sa han och började ivrigt lasta grus på sin lastbil… Själv satt jag på trappan och drack te och läste en tidning i solen och plusgraderna medan han nöjt hölls på samma plats länge.

DSC_1877s

Trots halt väglag ska kottarna distribueras…

Det här (plus lite sättpotatis i kylskåpet) är vad som återstår av sommarens skörd. Jag odlade mer lök än vad jag brukar och de har också räckt längre. Bara de allra största är kvar. De tre frukterna av vintersquashen ‘Futtsu Black Early’ ser mögliga ut men det är inte mögel utan något vaxartat. Efter att bilden togs kokade jag soppa på dem. En luktade unket men de två andra var fortfarande fräscha:

DSC_1871s

Ofta brukar Christian och Oliver hälsa på hos Olivers faffa och fammo på söndagseftermiddagarna medan jag passar på att ladda batteriet hemma i skön ensamhet. Månne inte svärmor tycker att jag är osocial som nästan aldrig följer med, men jag märker att de här ensamma, kravlösa timmarna är så otroligt välgörande för mig. När skulle man annars till exempel få chansen att koka sin pumpasoppa i fred och ro ackompanjerat av gamla Queen- och Pink Floyd-låtar?

Annonser

Testa ost

Först: Vilket fantastiskt vinterväder vi har! Synd bara att det både enligt kalender och inre känsla för årets gång borde bli vår nu… Tror ni den alls kommer i år?

Jag sysslar fortfarande med min diet. Har dock fuskat ganska mycket på sistone så viktnedgången går långsamt. Jag börjar tröttna på att inte få äta vanliga saker som bröd och frukt. Ska i alla fall försöka fortsätta så länge att jag går ner två kilo till, då blir det totalt minus åtta kilo och det nöjer jag mig med för denna gång.

Då dieten i övrigt bjuder på få riktiga guldkanter (om än bra vardagsmat) har jag ägnat mig ganska mycket åt ost. Det är ungefär det enda jag kan äta och samtidigt känna att jag faktiskt unnar mig något. Eftersom inga pengar går åt till godis har jag inget emot att också köpa lite dyrare ostar än vad jag vanligen brukar. De här har jag testat hittills:

Brandy-nötost från Juustoportti. Gillar. Den smakar både brandy och nöt på ett milt, aningen sött och tilltalande sätt. Konsistensen är som hos en fast gräddost. Jag äter den i bitar som den är, tror den skulle passa sämre som smörgåspålägg eller riven i mat. Betyg: 4,5 av 5.

Brändy-pähkinäjuusto

Konjaksost från Juustoportti. Eftersom osten ovanför var så bra provade jag en till ur samma serie. Den var inte alls bra. Kan inte riktigt beskriva problemet annat än som att smaken inte funkade. Den var fadd och underlig. Betyg: 1 av 5.

Konjakkijuusto

Keisarinna från Valio. En ganska vanlig, hård och lagrad ost. Smakrik, trevlig, inte särskilt speciell. Tänker att den kan fungera bra både som pålägg, på ostbricka och riven i mat där man vill ha tydligt ostsmak. Betyg: 3,5 av 5.

Relaterad bild

Luostari från Valio. Vanlig, småtrist, lite väl gummiaktig i konsistensen. Ska jag ha en alldeles alldaglig ost väljer jag hellre något i stil med Oltermanni, som är gräddigare, trevligare och billigare. Betyg: 2 av 5.

Bildresultat för valio luostari juusto

Vitmögelost med tryffel från Castello. Castellos vanliga vitmögelost är en favorit som jag köper ganska ofta till vardags. Den här verkar däremot inte finnas i butikernas standardsortiment men då jag en gång råkade hitta den ville jag prova. Den är riktigt bra, krämig och fyllig, och tryffeln ger en extra twist som jag gillar. Första smakassociationen var lök – på ett positivt sätt. Den är ganska karaktärsfull i smaken på grund av tryffeln och behöver ett färskt vitt bröd för att riktigt komma till sin rätt – vilket tyvärr rimmar illa med min diet. Men annars en lyckad bekantskap. Betyg: 5 av 5.

Bildresultat för castello tryffel

Extra mogen cheddarost från Tesco´s finest. Jag tycker S-gruppens nya sortiment Tesco’s Finest är ganska trevligt, åtminstone på te-sidan. (Det är kanske anglofilen i mig som talar?) Den här cheddarosten (som jag inte har hittat någon bild på) var helt okej. En vanlig cheddarost där jag inte har mycket att anmärka på, men inte heller mycket att berömma. Hård i konsistensen och ganska kraftig i smaken, precis som cheddarostarna brukar vara. Funkar bra till pålägg, matlagning och ostbricka. Betyg: 3 av 5.

Ost och elavbrott

Tre höjdpunkter under spel- och ostkvällen hemma hos oss igår:

FOLK – att så många och så trevliga kom.

OST – att gästerna hade med så många ostar. Jag var alldeles uppspelt (ja, Hanna:)) över utbudet på ostbrickan! Och nu har vi ostrester att äta i flera dagar.

ELAVBROTT – bäst som vi spelade Munchkin och Alias slocknade all belysning i stan, inne hos oss och så långt vi kunde se omkring oss. Det blev en speciell, spännade och ganska mysig stämning och jag letade snabbt fram ännu fler ljus än de som redan fanns på borden. Sen trappade ett gäng upp till mattpiskarbalkongen högst upp i huset och såg ut över en mörklagd stad. (Med ljus och tända mobiltelefoner, någon gnolade på Sankta Lucia…)  Det var märkligt och fascinerande att se ut över kolmörka hus och följa billyktor längs svarta gator. Medan vi stod där kom strömmen tillbaka och husen tändes ett efter ett. Hemma i Esse är det ju inget speciellt med totalt mörker, men i stan är man så van med den ständiga belysningen att det verkligen blir annorlunda om den nångång slocknar.

Mycket bra

Lagom mängd vänskap, kultur, ost och hav – mer behövs inte för en utmärkt helg. Denna gång i Helsingfors i trevligt utökad bekantskapskrets. Bland många glädjeämnen kan jag nämna mina skor. Köpta för en moderat peng från Citymarket Stenhaga i Vasa för tre somrar sen – fortsättningsvis som nya och håller för en hel dags gående över gator, kullersten och klippor.

Jag vill resa! Järnvägsstationer och tågresor får mig nästan alltid att vilja iväg nånstans. Nu for jag ju förvisso till Helsingfors, men jag vill mera . . . Kina eller Japan har plötsligt och oväntat blivit jättespännande, liksom Ryssland och Östeuropa. Storbritannien lockar som alltid . . . eller varför inte Gotland eller Åland . . . eller Runsala . . . jag är nöjd med nästan vad som helst . . . Men, jag får nog hålla till godo med senaste lilla helgutflykt och vara rädd om slantarna.