Tagged: te

Gårdagens köp

Redan för ett år sedan märkte jag till min förfäran att mitt absoluta favoritte sedan många år tillbaka sakta men säkert höll på att försvinna ur butikshyllorna. En koll på Liptons hemsida bekräftade att teet är bortdraget ur sortimentet och ersatts av nåt fruktigt med granatäppel- och hallonsmak. Det senaste halvåret har Valintatalo på Brahegatan varit enda stället i centrum av Åbo som ännu haft kvar teet i lager, och varje gång jag haft något ärende dit har jag försäkrat mig om att det ännu finns några förpackningar kvar. Igår fanns det bara tre och jag insåg att det var dags att slå till. Jag köpte alla tre, och tänker att jag med hård ransonering kan uppskjuta det slutgiltiga avskedstagandet med ännu åtminstone ett halvår.

Tur att jag har några andra favoritsorter också… men de finns bara som löst te, och ibland är man ju lat och orkar inte med annat än en påse. Suck och elände…

Ensam hemma (med te)

Makarna Granlund tillbringar sin första helg ifrån varann. Christian for till Malax för att delta i Botniacyklingen, medan jag bestämde mig för att spara ork och pengar genom att stanna i Åbo. Jag tröstar mig i ensamheten med god mat och god litteratur mest hela tiden, och gott te då det blir svalare till kvällen. På tal om Christian och te fick jag följande meddelande igår, där han ville dela med sig lite visdom från boken han läser för tillfället:

Punkt 83 i ”101 sätt att ta poäng hos en kvinna”: Om hon är trött erbjuder du dig att sätta på lite te.

Detta tyder på att han känner sin fru… dessutom vill jag tyda meddelandet som ett löfte om framtida tekokaruppassning. Jag köpte en bok om te häromdagen. Och om jag skulle välja ett yrke utan att ta hänsyn till försörjningsmöjligheten, efterfrågan på tjänsten eller till någon som helst realism överhuvudtaget, tror jag att jag skulle vilja bli tekännare.

Ode till en teförpackning

Bland S-Markets varor helt lugnt gick hon fram
en onsdag i gråa november
I plastkorgen redan låg ost (100 gram),
en gurka och fem mandariner.
Så styrde hon stegen mot bröddisken till
– men plötsligt hon stannar helt slagen.
Av habegär fylls hon: ”Jag äga dig vill,
du tingest med skönaste dragen!”
Förpackningar stodo där rad efter rad,
blott en av dem vann hennes hjärta,
hon såg endast den, hennes själ var så glad:
”Bland telådor grälla och bjärta,
att du skulle finnas, sån läcker design,
estetisk och fager att skåda!”
Så vände hon hemåt, i sinnet sunshine,
hon tänkte så varmt om sin låda:
I allt är du fulländad! Färgen är flott
– petroleum i tre nyanser
med bilder och typsnitt i svart, vitt och grått.
Jag har gjort en utmärkt affär!
Därtill matrialet! Så matt och rustikt,
så trevligt beskaffad kartong.
En förpackning som denna är något unikt!
(Dock vanlig i storlek och omfång . . .)
Dess innehåll odlat båd’ eko och rättvist:
med pepparmint smaksatt vitt te.
Hon kokar en mugg åt sig, dricker – ”rätt trist . . .”
Att skenet bedrog fick hon inse.

Det gör henne inget, hon glad är ändå
den vackra fasaden är nog
hon leende sitter och ser däruppå
och nedtecknar allt på sin blogg.

 
 

Sent i september

Ibland, efter en promenad i kvällskylan längs blanksvarta ån, efter att den första aningen av höststorm stillnat, i värmen innanför mörka fönster, då är det läge för en beprövad blandning: En mugg hett, strävt grönt te, Sigur Ròs i spelaren och i läsfotöljen favoriterna ur Edith Södergrans Dikter. Förunderligt tilltalande sorgmod.

Fredag!

Sommarförsamlingens träff igårkväll slutade i pidro- och pokerspelandets tecken. Jag fick reglerna förklarade för mig då jag var typ nitton, och sen dess har jag spelat i medeltal en gång i året, så då tillfälle ges skrider jag till verket helt utan skicklig erfarenhet men med stor och naiv entusiasm. Minns jag min släkthistoria rätt var en av anfäderna tvungen att fly från Norge för att komma undan alla indrivare efter att han spelat bort allt, inklusive sin fru. Kanske denna hans nutida ättling får ta sig i akt för att inte själv sitta på bar backe en dag efter att ha förlorat hemman och rikedomar . . .

Små saker som jag vill berätta åt nån: Häromdagen blev jag ombedd att visa ID på alko, efter att kassakvinnan kastat en andra, tveksam blick på mig. Jag tog det som en komplimang. Så vill jag passa på att ge en eloge till Stockmann Delikatess eftersom alla mina favorittesorter på påse hittas där och endast där. Idag ställde jag in mig lite hos mina arbetskamrater genom att bjuda på blåbärspaj såhär en vanlig fredag. Och nu ser jag  fram emot min persiljebeströdda kantarellomelett som ligger och tar sig i stekpannan.