Tagged: åbo

Åter i Åbo

Det är redan sex år sedan vi flyttade från Åbo och tre år sedan vi besökte staden förra gången. I helgen var tiden inne för ett nytt återbesök. Mycket var sig likt, så där som man vill att det ska vara då man återser en plats där man har trivts. Vi stannade bara en natt och nu känner jag att jag gärna vill åka tillbaka snart igen.

I studielivet hade halvdyr restaurangmat inte direkt högsta prioritet, men numera unnar vi oss att utforska lockande restauranger då och då. Vi åt till exempel trerätters lunch på Smör (en restaurang i närproducerat-och-enligt-säsong-anda). Maten var intressant och vällagad, med lyckade smakkombinationer. Väl värt att testa!

DSC_4178s

Vi besökte stadens snedaste, golvgungigaste, mest heltäckningsmatteinklädda och potentiellt loppigaste loppis, där alla produktkategorier var placerade på precis samma platser som för sex år sedan. Troligen fanns också en del av varorna från för sex år sedan fortfarande kvar…

Bild två: Till min stora förtjusning fanns ett marknadsstånd som sålde reservdelar till kristallkronor utanför biblioteket. Där kände jag verkligen att Åbo levererade något som jag inte ens hade vetat om att jag har saknat.

DSC_4182s

Vi strövade omkring, följde ån, återsåg gamla platser och insöp den välbekanta åboatmosfären.

DSC_4194s

Här har jag bott och trivts – på översta våningen i det mittersta av de tre gula husen i Aningaisbacken:

DSC_4191s

Den årliga medeltidsmarknaden pågick som bäst under vårt besök. Vi hade inte direkt siktat in oss på att åka just då den hölls, men då vi nu en gång var där samtidigt gick vi förstås några rundor. Det är kul med alla medeltidsmänniskor som blandar sig med folkvimlet! Dock konstaterade vi att projektet hitta gratisparkering på bekvämt gångavstånd från centrum var mindre kul – eftersom de flesta marknadsbesökarna troligen försökte sig på samma sak som oss. De fulla parkeringsplatserna ledde till att vi fick promenera ännu mer i akademikvarteren än vad vi annars skulle ha gjort, och det hade vi egentligen inget emot.

DSC_4223s

Vi bodde i Majatalo 22, en bit utanför centrum men alldeles tillgängligt om man är bilburen. Varje rum hade sin unika inredning och i vårt kunde man till exempel spegla sig i en gyllene solspegel, vila under en lila sänghimmel och lägga upp fötterna på en glasbordsskiva uppburen av fyra stegrande hästar… Allrummet/köket (sista bilden) var väldigt trevligt, om än något beige, med kristallkrona, läderfotöljer och alla blankpolerade fanérmöbler. Där trivdes jag väldigt bra med tekopp och tidning efter dagens strapatser.

DSC_4216s

Delhi Darbar! Ett måste för oss vid varje Åbobesök. Efterrätten kulfi hörde definitivt till resans höjdpunkter, även om de uppenbarligen hade ändrat receptet en aning till det sämre sedan senast. (Sista bilden.)

DSC_4229s

Utöver det jag fångade på bild hann vi bland annat hälsa på ett par vänner och besöka det blågula möbelvaruhuset. Jag hade redan för många månader sedan sett ut ett smalt vitrinskåp som skulle passa perfekt i köket, vi hade lånat svärfars rymliga bil enkom för att få hem det och nu såg jag fram emot att äntligen få optimera köksinredningen – men så var skåpet i fråga slut då vi kom till lagerhyllan. Där blev jag besviken. En trevlig kökslampa, en bilmatta åt Oliver och lite annat smått följde ändå med hem, så helt förgäves for vi inte.

Tack vare att skåpet var slut gjorde jag ett annat fynd. Vi tänkte att vi kan ju kolla läget vid ett par andra av Åbos möbelställen – second hand den här gången – ifall det skulle råka finnas något passande skåp där istället. Mimmin kirppis var fullt av ståtliga vitrinskåp, men alla för breda. Kontti hade knappt några skåp alls, men däremot denna lomonosov-kaffeservis som jag redan i flera år har tänkt att jag någon gång skulle vilja ha. Troligen andrasortering, men utan nagg och sprickor. Pris: trettio euro för aderton delar. Det kändes som ett bra köp!

DSC_4235s

Det var en lyckad resa som gav mersmak (både för Åbo och resor i allmänhet). Tack till svärmor som var barnvakt!

Annonser

Helg i Åbo

I helgen var vi på nostalgiresa till Åbo. Vi åt på studentrestaurang, gick på stan (Det råkade vara galna dagar på Stockmann. Mitt fynd: en påse satsuma för en euro…), besökte folk och favoritplatser, åt på vår favoritrestaurang Delhidarbar (gott även denna gång!) och tog en sväng via Ikea på hemvägen.

Det mesta kändes mycket välbekant och inte alls långt borta, även om det snart är tre år sedan vi flyttade därifrån. Konstaterade än en gång att Åbo verkligen är en fin stad och att åren där verkligen var en fin tid.

Vi bodde på B&B på Tureborgsgatan, alldeles intill vår sista lägenhet. De tre nedersta fönstren som syns på gaveln har jag tittat ut genom många gånger:

DSC_1478 (2)

Vi gick längs ån och i akademikvarteren på söndagsmorgonen och oktoberåbo visade sig verkligen från sin bästa sida:

DSC_1495

DSC_1522 (2)

Och som bonus en gravid-i-Åbo-bild:

DSC_1508 (2)

(Jag är nästan aldrig på bild men nu ställde jag Christian bakom kameran och mig själv framför.)

Dimma

Åbo är sällan någon ögonfröjd i november, men förmiddagen igår utgjorde ett undantag. Jag tog kameran och gick ut i dimman på en tvåtimmars fotopromenad och här kommer ett urval ur bildmängden.

De tre årstiderna

Jag är ivrig över den första snön, precis som de flesta andra (åtminstone av fb-statusarna att döma). Tänk att det är lika spännande varje år… Från vardagsrummet kan man se en spännande blandning av sommar och vinter med både gröna och kala, snötäckta träd, och uppe från mattpiskningsbalkongen på sjunde våningen kan man blicka ut över höst och vinter.

Spåren nere på grannarnas bakgårdar var också spännande, och jag kunde inte låta bli att leka lite – i paint. Borde åtminstone skaffa mig publisher till den här inte längre så nya datorn, så skulle livet vara lite lättare.

Träd!

Hela sommaren har de hållit på och fixat trottoarerna utanför vårt hus, grävt och byggt cykelbana och stensatt och haft sig. Då jag såg att de lämnade planteringshål för träd blev jag väldigt glad (för vem vill nu inte ha träd utanför sitt hus?) och sen dess har jag väntat och väntat. Och månader har gått… Nu äntligen, lagom till vintern, har de planterat träden! Hurra! Jag tycker om träd.

Och ser ni? Det är soligt! Nu struntar jag i gradun och går ut.

Johanna skogsnördar sig igen

Idag upptäckte jag till min stora glädje en fin skog här i närheten. Eller återupptäckte – det var nämligen därifrån jag hämtade granris i julas. Då var den våt och grå och jag var ute i skymningen och hade stora problem med att hitta någon gran överhuvudtaget samtidigt som det höll på att bli riktigt mörkt och lite kusligt. Så jag antar att jag fick ett första intryck som inte lockade till fler besök. Men nu ska jag gå dit desto oftare, man orkar ju inte cykla ut till Ruissalo varje gång man längtar efter lite skogsdoft. Jag tror det är ganska lyxigt att ha en skog på en och en halv kilometers avstånd då man bor i centrum som vi gör.