Märkt: trädgård

Att leva drömmen

För ungefär en månad sedan hade jag tänkt skriva ett blogginlägg om en då aktuell insikt. Men istället för ett inlägg blev det en kolumn. Den är nu publicerad (i KustNytt 8/2018) och jag kopierar in den hit och lägger till några bilder:

DSC_0847s

En strålande solig och varm septemberdag satt jag där ute och lät hönsen gå lösa på gräsmattan. Under några minuter betade de under det stora äppelträdet, vars grenar hängde ner likt draperier tunga av mogna kaneläpplen. Det var en idyllisk bild med mitt lilla växthus och den gamla, röda boden i bakgrunden. Jag gick in för att hämta kameran, föste tillbaka hönsen under trädet och försökte föreviga ögonblicket. I den stunden slog det mig att jag på många sätt lever drömmen.

Ända sedan jag först flyttade hemifrån har jag drömt om ett eget ställe på landsbygden. En röd stuga med äppelträd, grönsaksland, växthus och höns tillsammans med en egen familj. Med fanns också förhoppningen om ett deltidsarbete för brödfödans skull och möjlighet att kunna skriva lite vid sidan om.

Ingetdera av allt detta hade jag då jag först började drömma.

Jag såg på hönsen, äppelträdet, snickarboden och växthuset. Bakom mig hade jag det gamla huset som vi äger sedan fyra år tillbaka. I huset fanns make och son och på andra sidan om huset låg trädgårdslandet. Där var den, hela drömmen med deltidsjobb, frilansskrivande och allt.

Jag insåg också att en uppfylld dröm inte automatiskt betyder att allt går lätt eller att varje dag är lycklig. Jag drömde om kärlek och det fick jag, men på köpet följde sårbarhet, skarpa ord, gräl och den där tärande vardagsirritationen då två olika viljor krockar och skaver mot varandra.

Jag drömde om en trädgård och jag är oftast väldigt förtjust i den jag har. Men ibland undrar jag om jag tagit mig vatten över huvudet de där stunderna då det som var tänkt som en rolig hobby bara känns som oändliga mängder tungt arbete.

Jag ville ha några höns och de har nästan bara fört med sig glädje. Men mindre än en vecka efter det idylliska fotot under äppelträdet togs var det dags att slakta överflödiga ungtuppar. Det var min första tuppslakt och jag gruvade mig massor. Ifrågasatte allt från om jag borde ha några höns till om det är rätt att äta kött överhuvudtaget. (Slutsatsen jag landar i är att jag som den köttätare jag ändå är måste kunna äta upp mina egna tuppar. Allt annat vore hyckleri.)

Jag drömmer fortfarande om ett ännu äldre hus än det vi bor i, ett byggnadsvårdsmässigt renoverat hus med ojämna glasrutor, handbilade, rödmyllade stockar och breda golvplankor. Men med viss erfarenhet av uppfyllda drömmar inser jag att det är en dröm som gör sig bäst om den förblir ouppfylld. Vårt intresse och tålamod för att renovera är för litet och vår benägenhet att vilja ha några lediga stunder så ofta som möjligt är för stor.

Fast det finns stunder då det här med att leva drömmen inte känns så roligt, betyder det inte att jag har tagit fel på vad som var drömmens uppfyllelse. Jag inser att uppfyllda drömmar inte betyder att man kommer undan livets villkor, och dit hör också de tyngre dagarna.

Var du än befinner dig i livet hoppas jag att du har fått uppfylla några drömmar och får chansen att se en ännu ouppfylld bli verklighet – om du vill!

DSC_0656sDSC_0833s

Annonser

Sallad

Den här hösten kom jag till skott med en sak jag har tänkt alla höstar med trädgård hittills: att så ett par sena omgångar sallad för skörd ända tills det blir riktigt kallt.

Det har gått bra. Fast vi har haft neremot fem minusgrader ganska många nätter redan tycks salladen klara sig under dubbel fiberduk i grönsakslandet.

DSC_1568s

Visst ser ni rimfrosten i persiljabladen som varit utan täcke?

I växthuset har det inte ens frusit ännu, men jag har på ett lager duk där också om nätterna, för säkerhets skull. Det här ska jag definitivt göra om nästa höst!

DSC_0036s

(Det här är förresten ett bra sätt att testa hur mycket växthuset klarar. Jag tar det inte så hårt om salladen stryker med… Några minusgrader på nätter tycks alltså gå bra så länge huset värms upp under dagarna. Jag skulle tro att tegelgolvet fungerar som värmebuffert lite grann i alla fall.)

Äpplen

Jag har jobbat en del med äppelskörden de senaste veckorna. Kokat mos, bakat, plockat in de finaste för några veckors lagring…

DSC_0884s

De två unga äppelträden bar frukt för första gången i år och trädet som jag hade köpt som ‘Astrakan gyllenkrok’ överraskade med riktigt mörkt vinröda äpplen. Efter lite efterforskning tror jag att det måste vara sorten ‘Pekka’ som har förväxlats med astrakanen på plantskolan. Färgen är visserligen väldigt fin och speciell men jag var inte så inmponerad av smaken, som var ganska menlös åt det sötare hållet. Det jag var ute efter var ju Leif Blomqvists beskrivning av ‘Astrakan Gyllenkrok’ i hans fruktbok:

”Astrakanaromen och smaken blir ofta alldeles överväldigande. En smakupplevelse du kommer att minnas…”

Jag ska göra ett nytt försök med en astrakan i nästa trädgård!

DSC_0899s

Gårdens äppelsorter, alla med lite egen karaktär: Suislepp till vänster, troligen ‘Pekka’ till höger och sannolikt ‘Röd kanel’ längst bak.

I flera år har jag funderat på att skaffa en frukttork och denna höst slog jag till. Just nu torkar jag andra omgången äppelringar. Jag torkar kaneläpplena och de blir sötsyrliga, sega och goda. Jag är nöjd med köpet, det snabbar upp proceduren avsevärt och man torkar gärna större mängder då man slipper ha allting utbrett runtom i hela huset i veckotal.

DSC_1600s

Då den kom

Frosten, alltså. Det var redan natten till 28 september men jag ligger lite efter med att blogga. Jag hade jobba-hemifrån-dag och det var Christians tur att passa tiden med dagisskjuts, så jag kunde gå ut och fota i lugn och ro innan solen kom upp och smälte all rimfrost.

Frostig örtagård:

DSC_1553s

Minns jag rätt kom första frosten redan i slutet av augusti i fjol. Jag föredrar det så här, och skulle gärna hålla kvar den tidiga hösten och de ännu ljusa kvällarna lite längre.  I just det här skedet är det ännu vackert men snart bara färglöst och mörkt. Vi går obönhörligen mot vinter. Hoppas på en lagom kall sådan denna gång.

Frost i grönsakslandets blommor:

DSC_1571s

Och på blodtopp och aronia:

DSC_1578s

Inför frosten II

Sommaren var utmanande med värme och torka, men vissa växter har trivts (och blivit vattnade!) i hettan. Mina tagetesplantor har till exempel aldrig tidigare varit så frodiga och fina som i år. I natt kom frosten och igår passade jag på att föreviga dem en sista gång eftersom de hör till trädgårdens mer frostkänsliga växter.

DSC_1512s

Just den här tiden på året tycker jag extra mycket om blommorna i grönsakslandet eftersom mycket annat är skördat och borta ur bilden. Ringblommorna blev nedklippta i sensomras och kommer nu igen i en fräsch andra blomning.

Jag har tagit in allt frostkänsligt, en hel del sallad, de sista frilandsgurkorna och squasherna, vintersquash, en minimal majsskörd och alla bönor jag ville ta vara på. (Både som haricots verts och för själva bönornas skull).

Här är vintersquasherna ‘White Custard’ och ‘Futtsu Black Early’. De hör, tillsammans med frilandsgurkor och tagetes, till de växter som har uppskattat sommarvädret i år:

DSC_1530s

I år har också bönorna för ovanlighetens skull hunnit mogna. Jag satte några plantor av den roliga bönan ‘Yin Yang’ mest för skojs skull och en del baljor hann faktiskt bli färdiga. Jag odlade också ganska mycket brytbönor, så pass att jag inte hade något behov av att frysa in mera utan istället lät dem gå i frö. Sorten ‘Roquencourt’ hann producera en hel del mer eller mindre mogna bönor. Av båda sorterna sparar jag de mognaste till utsäde och tänker att vi kan äta upp resten.

DSC_1598s

Även pelargoner och kumquat har fått flytta in från växthuset. De ska ännu spridas ut i olika fönster runtom i huset. Och jo, ni ser rätt, det är en amaryllis som börjar blomma med i gänget…

DSC_1584s

 

 

Rabatt i dimma

Jag tycker bra om den tidiga delen av hösten, och en av många trevliga saker just nu är dimmiga mornar. Jag fotade blodtoppen, som gör sig sällsynt bra tillsammans med malört, i dimman. Jag har sått blodtopparna och först i år kommer de till sin fulla rätt. Kul!

DSC_0636s

Jag har väl sagt det förr, men jag är rätt nöjd med just den här rabatten. Den kunde ha någon färgklick till, och malörten är onödigt rufsig och yvig, men jag tycker att stommen i kompositionen blev bra.

Aktuellt i trädgården

Mitt senaste halvstora trädgårdsprojekt är att förnya den äldsta halvan av jordgubbslandet som jag planterade då vi kom hit på hösten för fyra år sedan. I sommar har det märkts tydligt att den ena sorten (‘Ostara’) bara ges pyttesmå bär och den andra (‘Korona’) knappt några alls.

För att minska risken för jordtrötthet och jordburna sjukdomar byter jag plats på landet. Det får ta en av grönsaksbäddarna och nästa år odlar jag istället grönsaker i det forna jordgubbslandet.

Den här gången vill jag prova odla plastfritt. Jordgubbsväven har visserligen många fördelar men nu testar jag utan. Jag anar mig till att jag kommer att få rensa, men frågan är hur mycket? Jag grundar med ett lager kartong och täcker med halm.

Minnet är kort och det kan vara bra att ha sorterna svart på vitt på flera ställen: Två rader ‘Bounty’ till vänster, två rader ‘Polka’ till höger. Jag har varit nöjd med ‘Ostara’ som börjar tidigt och sedan remonterar, så den får följa med då jag förnyar andra halvan nästa år.

DSC_0757s

Två och en halv bänkar täckta, en och en halv kvar!

 *  *  *

En annan sak jag sysslat med i sommar är samodling i grönsakslandet. En metod som kallas ”de tre systrarna” går ut på att man odlar majs, pumpa/squash och störbönor i samma bädd. Majsen sträcker sig stadigt uppåt, likaså gör bönorna som kan klättra på majsen, medan pumpan växer i sidled och täcker den annars bara jorden mellan majs- och bönplantorna. Utrymmesoptimering!

I min version lämnade jag bort bönorna, men sådde istället en tidig omgång sallat i utkanten av bäddarna. Den skördades (och gick i blom – suck denna hetta) innan vintersquashplantorna hade hunnit breda ut sig så mycket. Tanken var väldigt god och fungerade på det stora hela bra, men en nackdel hittade jag. Man vill ju gödsla sina majs- och squashplantor ganska mycket och jag använder helst naturgödsel bara jag kommer mig för att hämta den. Det kändes inte helt fräscht att fylla på med hästskit där mellan sallatsbladen. Så till nästa år lämnar jag antingen bort sallaten eller ser till att grundgödsla i god tid (vilket jag inte gjorde i våras).

DSC_0619s

Kul med de knöliga frukterna som gömmer sig under bladen. Det här är sorten ‘Futtsu Black Early’.

 *  *  *

Jag testar också säsongsförlängning i växthuset. Det har stått fyra tomatplantor i den här jordbädden tills för en vecka sedan, men då kastade jag ut dem. De var gula och taniga (mer gödsel nästa år!) och tomaterna mognade långsamt. Jag plockade in gröna tomater för eftermogning, bytte ut en del av jorden och planterade sallat, som jag påpassligt nog hade sått några veckor tidigare. Nu beror det väl ganska långt på hur hösten blir om jag hinner få någon sen sallatsskörd. Sallat trivs i svala temperaturer, men klarar inte frost.

DSC_0622s