Söndagsfoto

Igår tog jag tillvara det sällsynta solskenet, både med och utan kamera. Då kameran var med lekte jag med lång slutartid+rörelse, och nördade in mig på droppar.

DSC_1636s

Bonusankedot för den som tittade igenom alla bilder: Igår uppvaktade Oliver och jag Christian på farsdagen. Vi skyller på ovana. Och ibland är man så säker på att man vet när något äger rum att man aldrig kollar upp saken… Nu har vi det avklarat för i år i alla fall!

Annonser

Kroppsacceptans

Jag, som alltså gick upp ganska mycket i vikt som medicinbiverkning för ett år sedan, hittade för ett tag sedan en tanke som tilltalade mig ganska mycket på bloggen Lite skrik. Så här:

Mera kropp betyder mera jag. I en kultur som ofta vill få kvinnor att bli mindre känns det befriande att min kropp bestämt sig för att bli större. Jag tar mer plats, och har därför lättare att hävda mig i situationer där någon vill förminska mig.

Jag förnekar inte att jag gärna skulle ha kvar min gamla vikt. Till och med min vikt strax efter förlossningen skulle duga fint jämfört med min nuvarande. Men samtidigt har jag lyckats förvånansvärt bra med att inte ta någon stress över att väga så här mycket (särskilt inte efter att vikten stabiliserade sig och slutade gå uppåt). Och det här citatet bara förstärkte insikten om att det kan vara okej att väga mer snarare än mindre. Som en stilla (men tungt vägande…) protest mot snäva skönhetsideal och allmän träninghajp.

Någon gång ska jag gå ner tio kilo, men det är ingen panik med det. Särskilt inte nu då jag har kommit så långt att garderoben är uppdaterad och jag igen har kläder som passar de flesta tillfällen: vinterjackor som faktiskt går att stänga, ett(!) annat par jeans utöver de snart utslitna mammabyxorna som passar… Ja, ni förstår. Som vanligt har jag hittat mycket på loppis och bara köpt några helt nya plagg.

Nytt porslin

(Varning – ytligt inlägg om ägodelar!) Vi har länge ätit soppa och sånt ur de vita djuptallrikarna som jag köpte billigt då jag flyttade hemifrån för lite mer än tio år sedan. Under de senaste åren har en efter en av dem spruckit och till sist hade vi så få som var hela kvar att det nästan aldrig fanns någon ren då man skulle ha behövt en.

Jag, som tycker om porslin, var glad åt att får orsak att köpa nya. Eftersom det är fråga om vardagsporslin blev det billigt den här gången också. Jag ville ha något annat än bara vitt, något som inte var alltför märkligt eftersom det ska användas till vardags – så att man inte tröttnar, och något som skulle passa ihop med övrigt porslin och med köket i sin helhet.

Valet föll på Ikeas serie Färgrik. Vi tog några skålar av varje färg och jag tycker det blev riktigt bra så här. I bakgrunden syns en del av det övriga porslinet som jag alltså försökte matcha.

DSC_1063

Lite fundersamma var vi till själva konceptet ”skålar” (istället för ”tallrikar”), men efter att ha serverat både soppor och röror ur dem är det bara att konstatera att det går hur bra som helst. Enda nackdelen är att de tar ganska mycket plats i diskmaskinen.

Dimmiga dagar

Jag har trivts bra med dimman som vi har haft de senaste dagarna. Jag har fotat och gått i skogen och tyckt att det har varit ganska mysigt i största allmänhet.

DSC_1266s

Några bilder från trädgården:

DSC_1278s

Och några från en promenad med kameran:

DSC_1327s

DIY: Sittdynor

Jag har nyligen sytt varma sittdynor till köksstolarna. Det brukar behövas under vintern i det här huset, vet jag av erfarenhet.

Jag hittade på konstruktionen själv och tiden får utvisa hur bra den fungerar. Hittills är jag riktigt nöjd, men jag vågar inte räkna med att tyget håller formen på lång sikt. Vi får se hur det går.

Dynorna består av ett ylletyg överst (jag hade velat ha ett filtat och stadigt, men fick nöja mig med ett stretchigt, stickat tyg). Som form inuti finns urklippta bitar av liggunderlag. Under liggunderlaget ett grått bomullstyg som foder, och under det en bit halkskydd som man lägger under mattor. Så här ser de ut:

DSC_1160s

Halkskyddet fungerar jättebra. Dynan ligger på plats fast man sitter och rör på sig och jag har inte behövt plocka upp någon från golvet ännu under den vecka de har varit i bruk.

Vill du sy själv behövs:

  • Ylletyg ( 150 cm brett), ca 40 cm till fyra dynor.
  • Gammalt liggunderlag
  • Bomullstyg (150 cm brett) till foder, ca 35 cm.
  • Halksyddstyg till mattor (jag beställde från IKEA men det finns också i många möbelaffärer), här får man räkna själv så det blir tillräckligt, bredden kan variera.

Jag mätte stolsitsen och planerade så dynorna skulle bli lite mindre. Jag klippte cirklar av liggunderlag, fodertyg och halkskydd med de mått den färdiga dynan skulle ha, i mitt fall 33 cm i diameter. Av ylletyget klippte jag cirklar med tre centimeter större diameter, alltså 36 cm.

Jag nålade ihop kanterna på de tre tyglagren, lagda i ordningen ylletyg (rätsidan inåt)-halksyddstyg-fodertyg (rätsidan inåt). Eftersom ylletyget är större än de andra gjorde jag veck i det med jämna mellanrum runt hela kanten.

DSC_1161s

Sedan sydde jag raksöm med 1 cm sömsmån runt kanten, men lämnade en ca 15 cm lång öppning. Sydde zick-zack-söm i sömsmånen runt om (sy i alla tre tyg på en gång, det sparar både tid och tråd jämfört med att zick-zacka dem skilt). Zick-zackade också runt öppningen, foder och halkskydd ihop men ylletyget skilt.

Sedan svängde jag dynan ut och in så rätsidorna kom utåt. Rullade ihop biten av liggunderlag, lirkade in den i öppningen och rullade ut den igen inne i dynan. Sträckte och justerade så ylletyget kom ner över kanten runt om, och sydde till sist igen öppningen för hand.

DSC_1169s

Trädgård no:2

Jag tänkte visa hur mitt allra första projekt i vår blivande andra trädgård ter sig. Husets placering på tomten är väldigt given. Ungefär mitt på den avlånga tomten finns en höjdskillnad på sisådär en meter och precis där ovanför backkrönet ska huset stå. Så högt upp som möjligt med tanke på vatten och fukt, men inte heller längre bak på tomten för då får man mindre utsikt och närmare till grannar med insyn.

På baksidan av huset blir det en mer traditionell trädgård med odlingar och gräsmatta, uthus och parkering. På framsidan bara en smal strimma gräsmatta som övergår i (uppsnyggad) björkskog. Just där den här övergången kommer att vara, några meter framför husets plats, växer en gran med tät och fin bas. Jag har gått och sett på den här granen. Tänkt att vi måste ta ner den sen då vi bygger för att den kommer att bli för stor och står för nära huset. Men så slog det mig att jag kan ta vara på den täta och jämna formen och göra den till ett formklippt klot. Eftersom den redan var ganska hög tänkte jag att det är bäst att skrida till verket genast om det ska bli till något, innan den har vuxit sig ännu större.

Så jag sågade av toppen och gjorde en grov formklippning av de återstående grenarna. Jag tycker den ser förvånansvärt bra ut redan nu, även om tanken förstås är att den ska  klippas varje år och bli tätare med tiden. Hittar ni den på översta bilden? Den smälter ihop lite med granen i bakgrunden…

DSC_1228s

Höstglädje

Jag har verkligen passat på att suga åt mig sol och njuta av höstvädret de senaste dagarna. Trädgården lyser av färg och till och med i komposten blommar det:

DSC_1064s

Oliver har upptäckt charmen med lövhögar och jag kunde inte motstå charmen med motljus… Trots att motivet rent tekniskt fångas bättre med mindre motljus fastnade jag bara för bilderna med mer motljus då jag gick igenom dem efter att ha fotat. Känslan blir helt annorlunda.

DSC_1190s

Fast det är kul att kasta löv orkar man inte HUR länge som helt även om mor gärna skulle ha  haft mer tid på sig att fota…

DSC_1213s

… det ska ju krattas också.