Roliga öar

Innan vi for på bostadsmässa kollade jag på annat sevärt i Björneborstrakten. Jag skulle se hur Yyteri och stadsdelen Reposaari såg ut på kartan, zoomade och upptäckte att flera små öar och kobbar i närheten hade lustiga namn. Jag började leta efter fler och hittade hur många som helst.

Kunde konstatera att namnskicket är väldigt svenskt:

  • Truutholma
  • Aalkloppa
  • Fofängi

Här kommer några allmänt skumma:

  • Ulkomainen Maaherranrakli
  • Gummandoora
  • Baablingi

Favoriten måste ändå vara:

  • Vootpöksyt – jag skulle gärna höra historien bakom det namnet

Gummandoora

Annonser

Vill på gryningsritt

Jag läste nyligen om att man kan fara på ridturer rakt genom centrala Stockholm tidigt på söndagsmornarna, i soluppgången då det knappt är någon trafik (stod det i VBL?). Jag tyckte det lät fantastiskt och tänkte att det är en sak jag verkligen skulle vilja göra någon gång. Det händer ganska sällan att jag blir sådär riktigt ivrig över något, så då det händer brukar jag ta känslan på allvar.

(Bilden är lånad härifrån.)

Priset var visserligen saftigt och jag är en sån som hellre spenderar pengar på saker som man har kvar än på upplevelser som snabbt är över, men i just det har fallet känner jag att jag faktiskt kunde tycka att det är en upplevelse värd pengarna.

Nöjd

Min mest planerade och konsekvent genomförda rabatt är också den jag är mest nöjd med. Så här ser den ut just nu:

DSC_0100s

Skogsaster och kransveronika är fortfarande knoppiga så om någon vecka kommer det att vara betydligt mer blomning, men jag gillar den redan som den ser ut nu med olika rosa-röda toner brutet av malörten och lammöronens silver. Den här rabatten har tre perioder då den är på topp: sen vår-försommar med tulpaner och gulltörel, månadsskiftet juni-juli med pioner och alunrot, och så nu från och med början av augisti fram till frosten, med alla höstblommande perenner.

Här är en ny bekantskap för i år, en som jag gillar: Doftlilja, Gladiolus murielae. Den behandlas som dahlia, med knölar som grävs upp och förvaras frostfritt över vintern.

DSC_0108s

Något jag är mindre nöjd med är helgens magsjuka. Det är länge sen jag har varit så sjuk, sov bort halva dagen igår och orkade verkligen ingenting. Det är väldigt olikt mig. Jag känner mig bättre idag men är i alla fall hemma från jobbet.

Molnskåderskan

Jag minns inte någon sommar då jag har följt med väderleksrapporterna lika noga som den här. Eller någon då jag har spanat mot himlen efter regnmoln lika hoppfullt. Flera gånger har molnen sett lovande ut, bara för att gå förbi vid sidan om oss eller bara ge ifrån sig någon millimeter regn.

Molnskådande:

DSC_0060

Molnet på bilden var ett av de bättre, det kom rakt över och resulterade i en skur på 5 mm i början av förra veckan.

Igår på eftermiddagen började åskan gå inåt landet och drog upp mot oss med tunga, mörkgrå moln. Runt klockan sex brakade en störtskur lös med muller över plåttaket. Allt vatten som inte hann rinna undan samlades snabbt i stora, bubblande pölar och jag tog med son, stövlar och regnrockar och gick ut för att uppleva något så för tillfället exotiskt som ett ösregn. Den första skuren resulterade i 13 mm.

DSC_0090

Senare på kvällen drog en ny front av åskmoln in, med ösregn, mörker, piskande vindbyar, blixtar och brak. Ovädret höll på länge, cirklade fram och tillbaka, drog över och kom igen från ett annat håll. Det var riktigt dramatiskt. Jag tyckte synd om unghönsen som inte förstod att ta skydd inne i hönshuset under den värsta stormen. De har ju knappt sett regn hittills i sitt två och ett halv månader långa liv och förstår sig därför inte på annat väder än uppehåll. Oliver däremot sov gott också då åskan kom rakt över. Ytterligare 60 mm i mätaren blev resultatet. Nu är jag nöjd och hoppas på att inte behöva vattna mer denna odlingssäsong.

Slut på väderleksrapporten för denna gång.

Sommarjobb

Den här semestern (som jag fortfarande har en halv vecka kvar av) har på många sätt varit bättre än förra årets. Jag har känt mig mer ledig i förhållande till familjemedlemmarna (barnet behöver inte konstant påpassning och underhållning längre), vi har inte gått varandra lika mycket på nerverna som vi gjorde i fjol och jag kan numera säga att jag på det stora hela mår bra, vilket jag inte kunde ännu för ett år sedan. Vädret kan väl heller inte definieras som annat än det perfekta semestervädret, även om det kanske inte direkt har varit det perfekta odlarvädret. (Till nästa år beställer jag en lagom sommar. Tack!)

Men. Jag har arbetat lite för mycket. Som frilansare är jag visserligen inställd på att jobba lite grann samtidigt som jag har semester från mitt andra jobb, men i år blev det för många och för utspridda små jobbstunder. Dels kallade plikten som församlingssekreterare och jag var tvungen att åka till jobbet två gånger för att skriva ämbetsbevis (på den punkten är jag tyvärr oersättlig. Det är nackdelen med att jobba på små sällen). Dels hade jag tre intervjuer inbokade och en deadline under semestern, plus tre deadlines strax efter. Så jag har fått ta minst ett och ofta två jobbpass varje vecka. Även om passen har varit korta har det känts störande och stressande då man har låtit sig invaggas i illusionen att semester skulle kunna betyda total jobbfrihet.

Ett av uppdragen var i alla fall ett sånt som jag egentligen hade tänkt göra bara för skojs skull men sedan lyckades(?) göra till jobb. Så här såg det ut:

DSC_4528s

Oliver undrade – helt berättigat – om jag kokade spagetti… Jag gillar att prova på olika praktiska saker och på sistone har jag velat prova växtfärga. Då är det ju bara en bonus om man samtidigt kan få in en slant, brukar jag tänka. På bilden färgar jag garn med björklöv.

Slutsats: Inför nästa semester ska jag ta ett allvarligt samtal med chefen om ämbetsbevisen och jobba undan lite bättre på förhand inför deadlines.

Utställningen

Idag gick en av sommarens höjdpunkter ur två-åringens perspektiv av stapeln: Malax veterantraktorförenings årliga utställning. Utöver att se på utställda traktorer och arbetsdemonstrationer kunde man roa sig med att hälsa på vänskapliga får, hoppa i hoppborg, lyssna på en smäktande vissångare, åka traktordragen vagn, åka hästdragen vagn, träffa vänner och bekanta och äta korv och syltgrisar. Precis allt föll sonen i smaken och jag kände som mor att det var ett sällsynt lyckat evenemang. Allt utom det ätbara var dessutom gratis! Frågan är bara vad som smällde högre – djuren eller maskinerna?

DSC_4952s

Kvällarna

På dagarna gläds jag åt våra två luftvärmepumpar med AC-funktion, och på kvällarna går jag ut i trädgården, sitter och läser och känner mig som på södernresa. Även om jag inte är någon vän av hetta är det helt okej med en rejäl sommar för en gångs skull (fast kunde vi inte svalka oss inne i huset skulle jag nog klaga över hettan jag också). Bara vi skulle få lite mera regn…

Ännu tills för några veckor sedan var det här min favoritplats om kvällarna:

DSC_4932s

Numera sitter jag hellre på baksidan av huset och ser ut över rundellska gårdens (torra) planteringar och grannens kornåker i mjukt solnedgångsljus.

DSC_4884s

Blandande bilder. Bären mognar till glädje för Oliver och jag fyller vattenskålar åt fåglar och insekter. Åtminstone de sistnämnda tycks uppskatta min insats. Fåglarna sätter sig hellre på dammkanten och dricker.

DSC_4904s