Category: Blogg

Bostadsmässa i Björneborg

Igår var vi på bostadsmässa. Vi konstaterade att det är sista året på länge som den hålls på rimligt avstånd och därför ville vi passa på. Med tanke på vårt eget bygge var vi extra intresserade av rumsstorlekar och av hur kök och vardagsrum hade kombinerats. Sovrummen vi tittade på bekräftade för oss att det behövs uppemot fjorton kvadratmeter för att ett rum ska kännas ordentligt stort, och det är vad vi strävar efter.

I fråga om kök-vardagsrumsplanering tyckte jag det var tråkigt att så gott som alla hus hade en öppen, rektangulär lösning med kök och köksö i ena ändan, följt av matbord och sedan vardagsrumsdel i andra ändan. Eftersom jag inte nödvändigtvis vill ha köksö eller helt öppen planlösning skulle jag gärna ha sett flera olika alternativ. Men är något inne så är det…

Jag fotade en del, både sånt som jag såg att passade i ett mönster (det är trots allt lite kul att göra en oseriös trendanalys på bloggen) och sånt som jag faktiskt gillade. I fråga om trender noterar jag:

a) kombinationen grått-vitt-rosa, gärna med inslag av mässing och vit marmor
b) ”naturinspirerat”, mycket växter, rotting, bambu, läder, beige toner. Man såg också en del snickeridetaljer (karmar och lister) där träfärgen bibehållits.

Det fanns många mörka eller svarta kök, en hel del inredning i dova grön-grå eller blå-grå toner. Dessutom var det mycket takhöjd, också i år.

Några bilder på temat grått och rosa:

DSC_4686s

Det känns skirt och elegant, men är kanske inte ett färgtema jag själv skulle satsa på. Det här rummet hörde ändå till mina favoriter:

DSC_4685s

* * *

Några bilder på temat naturmaterial och växter:

DSC_4689s

 * * *

Man såg som sagt mycket takhöjd, öppna ytor och glasräcken. Många hus var i två plan med full höjd på andra våningen och öppet ner till första våningen på en del av ytan. Många meter luft, med andra ord! Flera av husen var byggda bredvid en å och många av dem hade stora panoramafönster i två våningar mot ån, med fönster också inne i rummen på andra våningen för att dra nytta av utsikten till fullo. Jag ska visa hur jag menar:

DSC_4725s

Det här var det sista huset, nr. 33. Just här imponerade planlösningen på mig, det var en kul överraskning med sovrummets glasfönster. Fast personligen skulle jag kanske hellre använda rummet till arbetsrum. Jag ogillar att sova med insyn… Ett annat hus hade en liknande lösning, men där var sovrummets glasvägg ersatt av ett väldigt lågt glasräcke mot fallhöjden ner till vardagsrummet. Det kändes bara farligt.

* * *

Även om det är en mässa med fokus på hus och inredning brukar jag också hålla upp ögonen för vad de har gjort i trädgårdsväg. Mest är det ju stora ytor med betongsten och mesiga planteringar omringade av brunfärgad täckflis. Mindre kul enligt mig. Några saker fastnade dock på bild: Trendiga kokedama-amplar, en välmatchad plantering med olika bladväxter och en enkel men slagkraftig, färgglad mix av rosenskära, daggsalvia och femtunga:

DSC_4684s

* * *

Jag gillade särskilt inredningen i två hus. Det ena (hus nr. 19) gick i andan loppisfyndad retro och var kanske lite för brokigt för att jag skulle vilja bo där på lång sikt, men roligt att se på en kortare stund:

DSC_4700s

Det andra huset där jag verkligen gillade inredningen var hus nr 19. Det var det enda som fick mig att brista ut i ett uppskattande ”åh!” då jag kom in i vardagsrum-köket. Modern retro kunde man kanske kalla stilen? Christian blev väldigt förtjust i det extra smalstaviga ekparkettgolvet. Det är inte otänkbart att det kommer att finnas i vårt nya hus om några år.

DSC_4745s

* * *

En sak jag uppskattade med årets mässa var att många hus var relativt små, under 150 m² (det är litet med bostadsmässe-mått.) Flera var till och med under 100 m². Jag gillade också att det fanns en gammal, renoverad byggnad med bland mässobjekten. Det var en gammal bilverkstad som numera  innehöll denna fina spiraltrappa (eller är den kanske original?):

DSC_4692s

* * *

Slut! Tack till mamma som var barnvakt.

Annonser

Vid villan

En eftermiddag vid villan:

DSC_4612s

Åskan kommer.

DSC_4661s

Första kanotturen för sonen – och första båtturen överhuvudtaget. Innan vi gav oss ut inpräntade jag noga att man måste sitta alldeles stilla och göra precis som mamma och pappa säger då man är i båten. Det gick över förväntan! Han satt där jag hade placerat honom och såg på näckrosblad, vass och svanar. Favoritfrågan ”vad e det där fö nånting?” varvades med konstaterandet ”vi paddlar!” säkert tio gånger.

DSC_4673s

Rugosor

Bland rosengrupperna hör pimpinellifolia till mina favoriter. Rugosagruppen känner jag  däremot inte så starkt för – mest på grund av de tjocka, blanka och plastiga bladen i kombination med andan av dammig refugplantering som Rosa rugosa ‘Hansa’ ger mig. Ändå trodde jag att jag hade hela tre olika rugosarosor och jag gillar dem alla mycket. Nu då jag googlade lite för att kolla fakta märkte jag att en av de förmodade rugosa-rosorna egentligen hör till gallica-gruppen, så där försvann liksom lite av min poäng i det här inlägget. Men hur som helst…

Här är ‘Louise Bugnet’, näpen med knoppar i rosa och vitt som småningom övergår i helvitt då blomman slår ut. En uppskattad gåva från en moster!

DSC_4395s

Nästa bild visar trädgårdens nyaste ros, impulsköpt för några dagar sen: ‘Rosa Mundi’, gallicaros som jag misstog för rugosa. Av uppenbara skäl kallas den också polkagrisros. Den har dokumenteras i skrift redan på 1500-talet men har troligen odlats i hundratals år dessförinnan. Ett kul och charmant tillskott på rundellska gården, tycker jag!

DSC_4410s

Begagnat

Jag hör till dem som inte har något emot att köpa och bära begagnade kläder. Speciellt i fråga om barnkläder försöker jag handla begagnat så mycket som möjligt och hittills tycker jag att det har lyckats bra.

De senaste veckorna har jag till exempel haft god tur med vinterhalare. Först köpte jag den större av de två på bilden, en Didrikssonshalare i storlek 92 som jag tänkte skulle vara lagom till kommande vinter. Väl hemma och på pojken visade den sig vara enorm för sin storlek och kommer att sparas till nästa år. Igår hittade jag den mindre, från POMPdeLUX, även den stl. 92 med alldeles lagom växtmån för att tas i bruk om några månader.

DSC_4242s

Minns inte vad jag gav för Didrikssonshalaren, men inte mer än ett par tior i alla fall. Den jag köpte igår kostade femton euro. Med tanke på nypriset och att de knappt har något slitage tycker jag det är ett bra pris. Jag gillar begagnade kvalitetskläder som utan problem håller en säsong till.

Förresten har jag själv en försäljningsplats på ett loppis för första gången. (Tills nu har jag bara gett till Röda korset vartefter jag har velat bli av med något). Det går förvånansvärt bra och jag ligger redan dryga femtio euro på plus efter att bordshyran för två veckor är betald – med en vecka kvar att sälja. (Målsättningen var att jag inte skulle gå på minus…) Nu lär jag dock inte ha så mycket mer att sälja på något år eftersom en ganska rejäl rensning ligger bakom den här försäljningen.

Åter i Åbo

Det är redan sex år sedan vi flyttade från Åbo och tre år sedan vi besökte staden förra gången. I helgen var tiden inne för ett nytt återbesök. Mycket var sig likt, så där som man vill att det ska vara då man återser en plats där man har trivts. Vi stannade bara en natt och nu känner jag att jag gärna vill åka tillbaka snart igen.

I studielivet hade halvdyr restaurangmat inte direkt högsta prioritet, men numera unnar vi oss att utforska lockande restauranger då och då. Vi åt till exempel trerätters lunch på Smör (en restaurang i närproducerat-och-enligt-säsong-anda). Maten var intressant och vällagad, med lyckade smakkombinationer. Väl värt att testa!

DSC_4178s

Vi besökte stadens snedaste, golvgungigaste, mest heltäckningsmatteinklädda och potentiellt loppigaste loppis, där alla produktkategorier var placerade på precis samma platser som för sex år sedan. Troligen fanns också en del av varorna från för sex år sedan fortfarande kvar…

Bild två: Till min stora förtjusning fanns ett marknadsstånd som sålde reservdelar till kristallkronor utanför biblioteket. Där kände jag verkligen att Åbo levererade något som jag inte ens hade vetat om att jag har saknat.

DSC_4182s

Vi strövade omkring, följde ån, återsåg gamla platser och insöp den välbekanta åboatmosfären.

DSC_4194s

Här har jag bott och trivts – på översta våningen i det mittersta av de tre gula husen i Aningaisbacken:

DSC_4191s

Den årliga medeltidsmarknaden pågick som bäst under vårt besök. Vi hade inte direkt siktat in oss på att åka just då den hölls, men då vi nu en gång var där samtidigt gick vi förstås några rundor. Det är kul med alla medeltidsmänniskor som blandar sig med folkvimlet! Dock konstaterade vi att projektet hitta gratisparkering på bekvämt gångavstånd från centrum var mindre kul – eftersom de flesta marknadsbesökarna troligen försökte sig på samma sak som oss. De fulla parkeringsplatserna ledde till att vi fick promenera ännu mer i akademikvarteren än vad vi annars skulle ha gjort, och det hade vi egentligen inget emot.

DSC_4223s

Vi bodde i Majatalo 22, en bit utanför centrum men alldeles tillgängligt om man är bilburen. Varje rum hade sin unika inredning och i vårt kunde man till exempel spegla sig i en gyllene solspegel, vila under en lila sänghimmel och lägga upp fötterna på en glasbordsskiva uppburen av fyra stegrande hästar… Allrummet/köket (sista bilden) var väldigt trevligt, om än något beige, med kristallkrona, läderfotöljer och alla blankpolerade fanérmöbler. Där trivdes jag väldigt bra med tekopp och tidning efter dagens strapatser.

DSC_4216s

Delhi Darbar! Ett måste för oss vid varje Åbobesök. Efterrätten kulfi hörde definitivt till resans höjdpunkter, även om de uppenbarligen hade ändrat receptet en aning till det sämre sedan senast. (Sista bilden.)

DSC_4229s

Utöver det jag fångade på bild hann vi bland annat hälsa på ett par vänner och besöka det blågula möbelvaruhuset. Jag hade redan för många månader sedan sett ut ett smalt vitrinskåp som skulle passa perfekt i köket, vi hade lånat svärfars rymliga bil enkom för att få hem det och nu såg jag fram emot att äntligen få optimera köksinredningen – men så var skåpet i fråga slut då vi kom till lagerhyllan. Där blev jag besviken. En trevlig kökslampa, en bilmatta åt Oliver och lite annat smått följde ändå med hem, så helt förgäves for vi inte.

Tack vare att skåpet var slut gjorde jag ett annat fynd. Vi tänkte att vi kan ju kolla läget vid ett par andra av Åbos möbelställen – second hand den här gången – ifall det skulle råka finnas något passande skåp där istället. Mimmin kirppis var fullt av ståtliga vitrinskåp, men alla för breda. Kontti hade knappt några skåp alls, men däremot denna lomonosov-kaffeservis som jag redan i flera år har tänkt att jag någon gång skulle vilja ha. Troligen andrasortering, men utan nagg och sprickor. Pris: trettio euro för aderton delar. Det kändes som ett bra köp!

DSC_4235s

Det var en lyckad resa som gav mersmak (både för Åbo och resor i allmänhet). Tack till svärmor som var barnvakt!

Läslust

Det lockar att läsa så mycket mera nu än vad det har gjort på många år. Känns roligt att hitta tillbaka till ett kärt, gammalt intresse. Som en följd av detta har jag börjat besöka stadsbiblioteket igen, vilket jag inte har gjort sedan vi flyttade från Vasa.

Senast jag gick där bland hyllorna kände jag ren glädje över all läsmöjlighet som fortfarande ligger framför mig. Här är mina lån från den gången:

DSC_3977s

Det råkade bli mycket trädgårdstema med två uttryckliga trädgårdsböcker och två romaner med rosentitel därtill. Umberto Ecos Rosens namn har jag haft på Att läsa-listan i många år men inte kommit mig för förrän nu. Stilen kräver lite tålamod men jag gillar den hittills – har läst ungefär en fjärdedel. Den andra, Rosa Candida, var ett impulslån. Den låg framme, jag noterade att den hade en isländsk författare, och efter att ha upptäckt och gillat den isländska tv-serien Fångade har jag tänkt att man borde bekanta sig mer med isländsk populärkultur. Jag har inte hunnit läsa den ännu.

”Rita O!”

Eftersom vardagen handlar så mycket om två och ett halvt-åringen tänkte jag ägna ett inlägg åt honom. Han är alltid intresserad av maskiner, av alla slag. Här kom gräsklipparen fram och det blev ett snabbt byte av huvudbonader mellan far och son:

DSC_3557s

Han är oftast glad och med på allehanda upptåg. Att blåsa såpbubblor (”såpablubblor”) är något vi har kommit på att man kan göra alldeles nyligen. Själv försökte jag mig på fina bubbelbilder men det gick sådär…

DSC_3842s

Det är mycket nej just nu. ”Nej, nej nej, int, int int!” säger han ibland, men då med glimten i ögat. Som omväxling till alla nej vill han också saker i positiv bemärkelse, som då den här bilden togs då han ut ur det blå fick för sig att han ville dricka vatten vid det lilla utebordet. Sagt och gjort!

DSC_3872s

Han har allehanda funderingar som han blir allt bättre på att uttrycka. Något som bearbetas en hel del just nu är att saker kan gå sönder. ”Bått sönder!” säger han i beklagande ton då han ser något som är trasigt. Han sjunger gärna och kan hålla konsert för sig själv ibland då han ligger i spjälsängen och ska somna om kvällarna.

Han tycker också om att sitta och plocka, parkera sina bilar i rader, passa ihop färger, och att rita – eller nästan ännu hellre att se på då någon ritar åt honom. ”Rita O!” är en vanlig uppmaning just nu. Då ska man skriva och bokstavera O-L-I-V-E-R åt honom. Han har lärt sig att bokstavera nästan hela namnet själv och ofta då han ser några bokstäver någon annanstans börjar han ”läsa”: ”O. LL. EVV…”