Category: Blogg

Grundglädjen

Kuvahaun tulos haulle grundglädjen

Jag läser Martin Lönnebos nyaste bok ”Grundglädjen. Texter om liv, tro och hopp”. Martin Lönnebo är en av mina favoriter bland kristna författare/teologer och den här boken gör mig inte besviken. Den innehåller dryga fyrtio korta betraktelser om, som titeln säger, liv, tro och hopp, med många nedslag i Lönnebos egen bakgrund. Betraktelserna kan läsas fristående. Vissa av dem överlappar varandra till innehållet, men inte så ofta att det stör den som sträckläser.

En av de saker som Lönnebo gör i den här boken, liksom i det mesta andra av det han sysslar med, är att förmedla tillförsikt och perspektiv. Om jag är på dåligt humör vet jag att det lättar eller vänder om jag läser några avsnitt. Han gläntar på gardinen till ett annat slags liv, till ett liv fyllt av skönhet, godhet, klarhet och Gudsnärvaro, som en möjlighet, som en verklighet. Och bara genom att läsa om det får jag, åtminstone för en stund, ta del av det. Den väcker en längtan efter mer som jag halvt hade glömt bort och den låter ett ljus av nåd och helighet svepa över vardagens irritation och leda.

Lönnebos språk är behagligt för mig, som för tillfället skyr alla religiösa standardfraser och klyschor. Han använder dem knappt alls, och då han gör det är de inte trötta och tomma utan väl valda, mättade med betydelse, vackra.

Till sist. Lönnebo är en skönhetens och symbolernas man. En delorsak till att jag uppskattar honom så mycket är att just de sakerna talar starkt också till mig. (Frälsarkransen, Bönens trädgård…) Men även om du är lagd åt något annat håll och tilltalas av andra saker skulle jag tro att du hittar guldkorn i denna bok.

Annonser

Knut & Amaryllis

Idag åker julen (lite halvhjärtat) ut. Jag tycker om att ha det juldekorerat, men jag tycker också om den luftiga och fräscha känslan som fyller huset då gran och pynt är bortstädade. Det är en känsla som skulle passa fint ihop med en tulpanbukett eller två…

Men julblommorna får vara kvar ännu. Amaryllisen på bilden fick jag den här julen. Jag har också försökt driva upp de två lökarna jag sparade från förra julen. Båda är vid liv och den ena har två stänglar med knoppar, men den blommar inte än.

DSC_2215s

Fönstret före undanstädningen.

Flicker

Det svåraste och tråkigaste med att ha djur är att de blir sjuka ibland och att man ibland måste bestämma sig för om och när det är dags att ta bort dem. Idag bestämde jag mig för att det var dags för Flicker att sluta sina hönsdagar.

Redan förra vintern fick hon en fotböld, som försvann efter några veckor och lite kurerande. I vinter har hon haft samma problem med foten. Dessutom svullnade hennes öron upp någon gång i mellandagarna, och i förrgår fick hon problem med ena ögat som också svullnade. Jag håller golvströet och sittpinnarna så rena som nu är rimligt i ett hönshus, och jag har tvättat och desinficerat alla hennes problemområden. Ögat verkade bli lite bättre men varken fotbölden eller öronsvullnaden såg ut att ge med sig så till sist bestämde jag mig för att det var dags.

Men man funderar ju ändå… Kanske allt hade vänt och hon skulle ha blivit i skick om jag bara hade väntat några dagar till och orkat med ännu en städ- och putsomgång? Eller borde jag ha förstått att det var hopplöst redan från början och låtit henne sluta plågas långt tidigare? Om hon ens har plågats? Det är svårt att bedöma smärta hos höns. If only they could talk

DSC_0132sDSC_2993 (2)

Jul i stugan

Jag tycker att vi har det riktigt juligt och mysigt i år, åtminstone på nedre våningen. Där uppe har jag inte pyntat särskilt mycket. Så här ser det ut i kök och vardagsrum:

DSC_2131s

Jag har fortfarande inte särskilt mycket marginaler och börjar snabbt må dåligt om det blir för stressigt eller för mycket folk och program, och har därför aktivt undvikit all julstress. Jag har till exempel inte:

  • gjort något för att gömma den fula sladdhärvan ovanför stjärnan i köksfönstret
  • bakat pepparkakor (annat än en sats snabba, skurna, men det räknas inte riktigt)
  • byggt pepparkakshus
  • bundit granriskransar
  • julstädat (vi drog den helt vanliga veckostädningen idag och det får räcka)
  • gjort egna julkort
  • handlat en enda julklapp den senaste veckan
  • packat in en enda julklapp de senaste dagarna
  • hängt upp den nya uteljusslingan

Alla de här punkterna (utom den första och sista, de har aldrig varit aktuella tidigare) är saker som jag brukar göra till jul. Kanske inte allt varje jul, men mera än i år (och i fjol) i alla fall. Ungefär hälften av pyntet är framme och allt som har känts betungande har fått lämna ogjort.

DSC_2134s

Mamma har tillverkat det virkade ljusklotet. Väldigt fint, tycker jag!

Det brukar bli flera julmiddagar varje år och min familj håller på och etablerar traditionen att fira redan veckan innan, för att få i hop det med alla olika julmiddagskonstellationer som ska bli av sen under själva julhelgen. Så vi har redan fått en omgång paket. Oliver har ända sedan i somras ivrigt beundrat alla barncyklar som han råkat på och nu fick han en egen balanscykel/sparkcykel av sin mormor. Den togs väl emot och han övar här hemma varje dag. Mommo cykel säger han alltid då han tar fram den.  Här är en bild på första provturen:

DSC_1992s

GOD JUL!

Ljuset

På årets (åtminstone i teorin) mörkaste dag gick jag ut och fotograferade ljuset. Solen har inte synts på veckor, men idag lyste den över ett grått och halt Österbotten. Jag var (än en gång) glad och tacksam för mina frilansdagar, för att jag så gott som aldrig behöver ägna precis varenda minut av dagen åt arbete. Så då blev det en skogs- och kamerapromenad med fokus på solljuset.

DSC_2081s

Också hönsen fick gå ut en stund nu då det är barmark igen. (De vill stanna inne om det är snö.) De flaxade och sprang och var alldeles yra. Det var svårt att fånga på bild, men här ser ni i alla fall en suddig Virpi och en suddig Flicker i full fart, bakom för stunden mer stillsamma Doris och Silvia.

DSC_2098s

Marknadsbling

Jag var på julmarknad på Stundars med några släktingar redan i söndags och jag har länge tänkt blogga om mitt inköp, men veckan har uppenbarligen bara gått…

Ofta då jag är på marknader går jag bara och tittar och samlar inspiration till vad man kunde göra själv, men den här gången föll jag för ett par julörhängen:

DSC_1884s

Jätteroliga, tyckte jag! Ser fram emot att använda dem på nästa julfest. Överlag är jag ju ganska diskret av mig med smycken, men någon gång händer det att ett mer anslående smycke prickar precis rätt, och de här julgranskulorna gjorde just det.

På tal om julgranskulor. Här är årets lillajulgran:

DSC_1894s