Märkt: Resor

1162 km

Exakt så långt körde jag under min Sverigeturné som ägde rum för ungefär en vecka sedan. I flera år har jag tänkt att det skulle vara roligt att åka och hälsa på mina ganska många svenska släktingar och nu var det läge att göra verklighet av planerna. Det här inlägget blir i första hand en bildkavalkad.

Jag övervägde flyg och hyrbil för att det hade gått så mycket snabbare, men sist och slutligen kändes egen bli på färja som det enda vettiga alternativet. Jag har inget emot att åka båt men vet att jag brukar sova dåligt och så även denna gång. Skönt med egen hytt i alla fall. Som jämförelse minns jag en mardrömsfärd med en snarkande främling under interrailtiden då jag reste med minimal budget.

DSC_0886s

Ankomst till Stockholm tidig torsdag morgon. Jag har aldrig kört i Stockholm förr men gladde mig åt att det gick över förväntan smidigt att ta sig ut ur stan. Mitt första stopp var Enköping, som är känt för sina påkostade parker. Jag ska skriva en artikel om dem till en av mina tidningar, så därför sparar jag på bilderna. Men några ska ni få se i alla fall:

DSC_0960s

Staden är verkligen värd ett besök just för parkernas skull om man ens är det minsta trädgårdsintresserad. Centrum är dessutom litet så man kan promenera runt utan problem.

Därefter styrde jag mot Dalarna, där ena halvan av sverigesläkten bor. Det blev förstås mycket prat, mat och umgänge, men jag fotade mest då vi var på utfärder runtom i trakten under fredagen. De tog bland annat med mig till Carl Larssons hem i Sundborn. Man fick inte fota insidan och guidning var obligatorisk då man gick in. Dyrt var det dessutom, men jättefint och verkligt inspirerande! Vi tittade också lite på Falu gruva…

DSC_1031s

… och besökte Bäsna trädgård, där jag bland annat inspirerades av alla deras uppstammade växter, som lärkträden med en liten sittplats under på bilden.

På lördag morgon körde jag vidare mot Västerås som är bas för andra halvan av Sverigesläkten. Härifrån visar jag bara bilder på min mosters vardagsrumsinredning som jag tycket mycket om och som motiverade mig att ta tag en sak jag tänkt på länge, nämligen att skaffa lite mer konst till vårt hem.

DSC_1054s

På söndag lämnade jag Västerås och började sakta söka mig tillbaka mot Stockholm, men jag gjorde det med en avstickare via den lilla staden Mariefred där slottet Gripsholm var mitt mål. Det var pampigt och fint.

DSC_1072s

I parken fanns en liten renässansträdgård och ett maffigt orangeri.  Själva Mariefred såg ut som en gammal trähusidyll.

DSC_1147sDSC_1191s

Den sista etappen till Stockholm skulle ta omkring fyrtio minuter att köra så jag räknade med dubbel tidsåtgång och tänkte att det var en tillräcklig marginal för att ta mig till båten utan problem, men där gjorde jag en missbedömning. Jag hamnade i en trefilig trafikstockning då det var tjugo kilometer kvar och vi kröp fram i ettans växel i kanske femton kilometer. Jag hann bli rejält orolig för att missa båten, men plötsligt då vi kom in mot centrala Stockholm lossnade det. Dock var jag också lite vilse i ett skede och slösade värdefull tid med att svänga av och fråga några byggubbar om vägen. Till sist kom jag mig ombord i alla fall. Jag körde på bland de fem sista och lärde mig att inte underskatta tidsåtgången i storstadstrafik i framtiden.

Jag sov ännu sämre på tillbakavägen och då jag körde upp från Åbo stannade jag till vid ett av de där ställena som man annars bara kör förbi eftersom jag behövde piggna till. Det var Onnenkoski norr om Noormarkku:

DSC_1204s.jpg

Det var en väldigt fin resa! Huvudsaken var naturligtvis alla släktingarna, även om de inte syns så mycket på bild, men jag gillade också att jag hann med flera trädgårdar, en antikbutik, en stor loppis och så ett slott. Med en god pizza på vägen därtill behöver jag inte något ytterligare för att ha haft en bra resa!

Annonser

Första resan

DSC_0190s

Jag har inte varit det minsta lockad av att resa med småbarn så därför har vi inte rest någonstans på flera år. I helgen var det ändå dags för Olivers första resa, för oss vuxna mer en utfärd i form av två dagar i Helsingfors.

Fokus låg på barnprogram, som ett besök till Högholmen och en tur på Stockmanns leksaksavdelning. Vi hade inte planerat in jättemycket aktiviteter, utan tänkte att det skulle vara äventyrligt i sig bara att åka metro, spårvagn och se betydligt mer liv och rörelse än vad vi har i hemknutarna. Och det var det. (”Titta en så lång hund!” … ”En tant med rosa hår!”…)

DSC_0203s

Eftersom vi inte visste hur det skulle gå att resa med treåringen hade vi valt att mjukstarta med bara en övernattning, men det gick över förväntan. Själv fick jag träffa ett par av mina huvudstadsvänner och hann  med en sväng till Akademiska bokhandeln. Christian fick prova en blinirestaurang som han var intresserad av.

Vi bodde på ett Airbnb i Berghäll, mot Sörnäshållet. ”Verkar vara ett väldigt trevligt område”, kommenterade jag i god tro åt mina vänner. De skrattade och sa att området varit ökänt som något av stadens red light-district. Men samtidigt håller det på att bli ett trendigt hipstertillhåll med massor av ungt folk och roliga butiker och caféer. Jag föredrar att tänka att det var de senare vibbarna jag kände av…

DSC_0214s

Huset kändes väldigt klassiskt helsingforsiskt för mig, med en sån där trappuppgång som jag skulle älska om jag fortfarande var studerande och bodde i lägenhet.

Mina vänner bor i Fiskestranden, ett nybyggt område där vi kände oss som urbana småbarnsföräldrar vid en lekpark på taket av ett shoppingcenter intill stadens första skyskrapa.

DSC_0215s

Jag fick mersmak och skulle gärna besöka Helsingfors igen på egen hand för att få se på kultur och andra vuxensaker – men påmindes samtidigt om en gammal insikt, att det är något av en illusion det där med att man skulle ha så nära till all underhållning då man bor i storstad. Att först gå en kvart, åka kollektivtrafik med flera byten och sen gå tio minuter till är inte vad jag definierar som ”nära”. Så jag ska komma ihåg det till nästa besök.

Födelsedagsfärden

Då man får en tioliterskastrull och en chokladplatta i födelsedagspresent och är alldeles nöjd, eftersom det var precis vad man hade önskat sig, då vet man att man fyller trettio-plus.

Det gjorde i alla fall jag i söndags. Födelsedagen sammanföll med en jobbresa till Åland, som egentligen skulle börja först nästa dag, men eftersom det är synnerligen tidskrävande att ta sig från Österbotten till Åland startade jag redan dagen innan och fick istället ganska många timmar extra tid i Åbo.

Åbo är ju alltid bra och den här gången går ett särskilt stort plus till biblioteket som hade gratis förvaringsboxar där min resväska rymdes medan jag gick på stan. Perfekt! 

Åland har alltid varit trevligt de gånger jag varit där och så även denna gång. Det är ett ställe jag kunde bo på bara jag fick med sig hela släkten och alla vänner och mitt jobb så att jag inte skulle behöva ägna sig åt att ta mig dit och därifrån så ofta.

DSC_3277s

Skönt med mycket sysselsättning på de annars ofta långtråkiga båtresorna: först ett par seminarier i konferensrum, sen två timmars bufféätande!

DSC_3318s

Som vanligt söker jag mig till naturen och upp till utsiktspunkter också då jag befinner mig i städer. Bilderna ovan är alla från promenader i Mariehamn.

Och oj så vi åt! Visst hade vi seminarier och föreläsningar också, men allra mest åt vi. Buffé på båten både dit och hem, trerätters på Smakbyn och luncher och middagar på hotellet däremellan.

DSC_3310s

Trerätters på Smakbyn. Allt var gott och godast var pucken av långkokt oxsvans som är gömd under svampsåsen på mittersta bilden. 

Det var jättetrevligt att vara ut och resa igen, dessutom på egen hand (även om vi gjorde en hel del i grupp då vi väl var på plats). Det var många år sen sist, men nu fick jag mersmak.

DSC_3305s

Middagsbön i Finström kyrka, Ålands, och troligen hela Finlands äldsta byggnad. 

Åter i Åbo

Det är redan sex år sedan vi flyttade från Åbo och tre år sedan vi besökte staden förra gången. I helgen var tiden inne för ett nytt återbesök. Mycket var sig likt, så där som man vill att det ska vara då man återser en plats där man har trivts. Vi stannade bara en natt och nu känner jag att jag gärna vill åka tillbaka snart igen.

I studielivet hade halvdyr restaurangmat inte direkt högsta prioritet, men numera unnar vi oss att utforska lockande restauranger då och då. Vi åt till exempel trerätters lunch på Smör (en restaurang i närproducerat-och-enligt-säsong-anda). Maten var intressant och vällagad, med lyckade smakkombinationer. Väl värt att testa!

DSC_4178s

Vi besökte stadens snedaste, golvgungigaste, mest heltäckningsmatteinklädda och potentiellt loppigaste loppis, där alla produktkategorier var placerade på precis samma platser som för sex år sedan. Troligen fanns också en del av varorna från för sex år sedan fortfarande kvar…

Bild två: Till min stora förtjusning fanns ett marknadsstånd som sålde reservdelar till kristallkronor utanför biblioteket. Där kände jag verkligen att Åbo levererade något som jag inte ens hade vetat om att jag har saknat.

DSC_4182s

Vi strövade omkring, följde ån, återsåg gamla platser och insöp den välbekanta åboatmosfären.

DSC_4194s

Här har jag bott och trivts – på översta våningen i det mittersta av de tre gula husen i Aningaisbacken:

DSC_4191s

Den årliga medeltidsmarknaden pågick som bäst under vårt besök. Vi hade inte direkt siktat in oss på att åka just då den hölls, men då vi nu en gång var där samtidigt gick vi förstås några rundor. Det är kul med alla medeltidsmänniskor som blandar sig med folkvimlet! Dock konstaterade vi att projektet hitta gratisparkering på bekvämt gångavstånd från centrum var mindre kul – eftersom de flesta marknadsbesökarna troligen försökte sig på samma sak som oss. De fulla parkeringsplatserna ledde till att vi fick promenera ännu mer i akademikvarteren än vad vi annars skulle ha gjort, och det hade vi egentligen inget emot.

DSC_4223s

Vi bodde i Majatalo 22, en bit utanför centrum men alldeles tillgängligt om man är bilburen. Varje rum hade sin unika inredning och i vårt kunde man till exempel spegla sig i en gyllene solspegel, vila under en lila sänghimmel och lägga upp fötterna på en glasbordsskiva uppburen av fyra stegrande hästar… Allrummet/köket (sista bilden) var väldigt trevligt, om än något beige, med kristallkrona, läderfotöljer och alla blankpolerade fanérmöbler. Där trivdes jag väldigt bra med tekopp och tidning efter dagens strapatser.

DSC_4216s

Delhi Darbar! Ett måste för oss vid varje Åbobesök. Efterrätten kulfi hörde definitivt till resans höjdpunkter, även om de uppenbarligen hade ändrat receptet en aning till det sämre sedan senast. (Sista bilden.)

DSC_4229s

Utöver det jag fångade på bild hann vi bland annat hälsa på ett par vänner och besöka det blågula möbelvaruhuset. Jag hade redan för många månader sedan sett ut ett smalt vitrinskåp som skulle passa perfekt i köket, vi hade lånat svärfars rymliga bil enkom för att få hem det och nu såg jag fram emot att äntligen få optimera köksinredningen – men så var skåpet i fråga slut då vi kom till lagerhyllan. Där blev jag besviken. En trevlig kökslampa, en bilmatta åt Oliver och lite annat smått följde ändå med hem, så helt förgäves for vi inte.

Tack vare att skåpet var slut gjorde jag ett annat fynd. Vi tänkte att vi kan ju kolla läget vid ett par andra av Åbos möbelställen – second hand den här gången – ifall det skulle råka finnas något passande skåp där istället. Mimmin kirppis var fullt av ståtliga vitrinskåp, men alla för breda. Kontti hade knappt några skåp alls, men däremot denna lomonosov-kaffeservis som jag redan i flera år har tänkt att jag någon gång skulle vilja ha. Troligen andrasortering, men utan nagg och sprickor. Pris: trettio euro för aderton delar. Det kändes som ett bra köp!

DSC_4235s

Det var en lyckad resa som gav mersmak (både för Åbo och resor i allmänhet). Tack till svärmor som var barnvakt!

Vår nöjesresa till Kristinestad

Oliver har haft sina utfärder och nu var det Christians och min tur. Strax innan semestern började berättade Christian att han planerade en kortare resa med övernattning åt oss, till hemligt ställe. I måndags gav vi oss iväg medan Oliver fick lite kvalitetstid med sin farmor och farfar.

Resemålet visade sig vara Kristinestad (vilket jag hade gissat efter att ha fått strödda ledtrådar i flera veckor innan.) Vi bodde på hotell Alma, med skön havsutsikt från balkongen. Där satt jag och drack kvällste och vin och njöt av friden. Christian hade bokat ett specialrum åt oss, hotellets enda rum med jacuzzi – ”poppelpadsrommet” som mannen i receptionen kallade det.

DSC_0274s

Han hade, lämpligt nog, inte planerat in särskilt mycket program. Vi besökte en loppis på vägen, tittade in i Kristinestads gamla kyrka, handlade godsaker till kvällen och promenerade längs gatorna och såg på alla gamla hus. Åt middag ute. Och badade poppelpad och slöade.

DSC_0285s

Christian hade ursprungligen tänkt sig middag på restaurangen Pavis (jag blir så förvirrad eftersom det också finns ett havsnära Pavis i Jakobstad – betyder namnet något?) men den visade sig ha stängt på måndagar. Istället återvände vi för lunch följande dag. Han hade hittat den på en lista över de tio restauranger mest värda ett besök i Finland och det lät ju lovande… Väl framme vid lunchbuffén kunde vi konstatera att det nog måste ha skett ett ägarbyte sedan listan skrevs, för nu serverades medioker, salt kinamat. Huset var i alla fall fin och stället vackert. Jag skulle också vilja ha ett torn på mitt hus…

DSC_0289s

På tisdag besökte vi muséet/kråkslottet Carlsro. Det var ett speciellt ställe! Mycket gotiskt i stämningen, med sliten och nött prakt från förr i mörka rum fulla med föremål samlade under årtionden av ett byaoriginal. Jag räknade till hela två lampor som lyste i huset, så dunklet bidrog verkligen till den speciella stämningen.

DSC_0304s

Kunde inte låta bli att fota parkeringsskylten, den passade så väl in i den nedgångna helheten.

Till ursprungsplanen hörde en förmiddag i Kaskö men det blev ändrade planer och bara en avstickare i förbifarten till Finlands minsta stad. Jag hade aldrig varit där tidigare så det var intressant med en snabb genomresa.

Det var verkligen skönt att komma bort, om än bara för lite mer än ett dygn. Jag hade glömt hur det är att vara riktigt avslappnad så länge, eftersom vardagen där hemma går ut på att ständigt ligga steget före en kvick ett- och ett halvåring. Visst är jag van och rätt bra på det, och vi turas vi om med att ta hand om Oliver så man får lite pauser. Jag var ändå förvånad över hur annorlunda det kändes att ha många kravlösa timmar framför sig, helt fria från sysslor och ansvar.

England i fjol

Ifjol vid den här tiden var vi i England. Då var det här med att vara gravid väldigt nytt och jag var uppskärrad, tröttare än vanligt och mådde illa och spydde under flyg- och tågresorna och lite däremellan också. Men annars var det en fin resa! Storbritannien är verkligen ett favoritland som jag gärna åker till igen och igen.

Vi sprang halvmaraton (här får man ta ”vi” med en nypa salt), vandrade och såg fina trädgårdar. Här kommer, årsjubileet till ära, några blandade bilder som jag inte har visat tidigare:

DSC_0068DSC_5898

DSC_5577DSC_5597DSC_5626DSC_5634

DSC_5874

Helg i Åbo

I helgen var vi på nostalgiresa till Åbo. Vi åt på studentrestaurang, gick på stan (Det råkade vara galna dagar på Stockmann. Mitt fynd: en påse satsuma för en euro…), besökte folk och favoritplatser, åt på vår favoritrestaurang Delhidarbar (gott även denna gång!) och tog en sväng via Ikea på hemvägen.

Det mesta kändes mycket välbekant och inte alls långt borta, även om det snart är tre år sedan vi flyttade därifrån. Konstaterade än en gång att Åbo verkligen är en fin stad och att åren där verkligen var en fin tid.

Vi bodde på B&B på Tureborgsgatan, alldeles intill vår sista lägenhet. De tre nedersta fönstren som syns på gaveln har jag tittat ut genom många gånger:

DSC_1478 (2)

Vi gick längs ån och i akademikvarteren på söndagsmorgonen och oktoberåbo visade sig verkligen från sin bästa sida:

DSC_1495

DSC_1522 (2)

Och som bonus en gravid-i-Åbo-bild:

DSC_1508 (2)

(Jag är nästan aldrig på bild men nu ställde jag Christian bakom kameran och mig själv framför.)