Uträttat

Jag hör till de kvinnor vars humör och energinivå varierar ganska mycket under en månad och nu i dagarna är energinivån hög. Igår gjorde jag till exempel följande:

  • Var till stan med Oliver och handlade lite kläder och annat stuff åt honom.
  • Fixade lunch.
  • For till skogs med make och son. Vi plockade lingon och trattkantarell och åt blåbär.
  • Rensade trattkantarellerna.
  • Rensade lingonen.
  • Gjorde svampstuvning.
  • Fixade middag.
  • Kokade lingonsylt.
  • Diskade undan i köket.
  • Fotade Oliver som lekte i höstlöv.
  • For till nya tomten och sågade av och beskar en gran som ska bli ett runt, formklippt klot i den framtida trädgården.
  • Fyllde en tvättmaskin och hängde upp tvätt.
  • Provade göra grönkålschips.
  • Duschade (jo, det är en bedrift i min värld).

Det var är nog en ganska exceptionell dag  även i en period av hög energinivå. Men på kvällen var jag nöjd med allt jag hade uträttat och nästan inget hade känts som trista måsten.

Andra dagar är jag glad om jag åstadkommer en eller två av punkterna på den här listan. Med tiden har jag lärt mig att det inte är så farligt med de där dagarna då inget lockar och minsta syssla är en ansträngning. Då ser jag i första hand till att det mest grundläggande hushållsarbetena hålls på acceptabel nivå, för jag vet att det snart kommer perioder då jag både orkar och vill mera igen.

Annonser

Blommig fredag

Violrutan ‘Hewitt’s double’ är en trevlig, ny bekatskap för i höst med sina små tussar av syrenlila blomfluff. Jungfrun i det gröna på nedre bilden gillar jag också.

DSC_1086s

Äntligen blommar kransveronika (nere) och röd rudbecka (tredje bilden neråt) i gavelrabatten. Båda dock något decimerade till antalet på grund av bil-incidenten tidigare i sommar. Skogsastern i mitten är ett säkert höst-kort.

DSC_1095s

Fjärilarna verkar gilla höstkärleksörten.

DSC_1113s

Skogsluft

I nuläget står skogsturer tyvärr ganska långt ner på prioriteringslistan. Igår tog jag mig i alla fall ut till mitt kantarellställe (som levererade) och andades skogsluft. På plats konstaterade jag att det var välbehövligt, trots att jag var ganska omotiverad då jag gav mig iväg.

DSC_0969s

Tog också en titt på bäcken och skogen intill i septemberskrud:

DSC_0972s

Utforska Möttönen med Ida och Johanna

Minns ni Idas och min utfärd där målet bestämdes med ett pilkast? Nu har vi gjort det igen. Det var flera veckor sedan men jag har varit långsam med att blogga.

Den här gången nöjde vi oss med en dagstur och drog radien 150 km från vår träffpunkt vid ABC i Oravais.

DSC_0700s

Avgörandets stund…

Möttönen! Aldrig hört om stället… Vi köpte proviant och gav oss iväg. Trevligt nog passade det bra att köra genom Kimo så vi stannade och beskådade Kimo bruk. Jag som tycker om vatten i allmänhet och bäckar och broar och vattenfall i synnerhet, särskilt i kombination med gamla hus, var i mitt esse.

DSC_0721s

Sista ”större” orten före Möttönen var Kyyjärvi och eftersom vi ville vara säkra på att hitta ett lunchställe stannade vi där. Och vi hittade inte bara ett lunchställe utan ett helt köpcentrum, mitt ute i ingenstans. Kyyjärvi har trots allt bara 1381 invånare enligt google. Vi blev så överrumplade av denna upptäckt att vi betedde oss som att vi knappt hade sett en matbutik på år och dag, och än mindre besökt någon stad eller överhuvudtaget fått utöva konceptet ”shopping” de senaste tio åren. Vi skyndade överväldigade in och fnissade fånigt åt att det till och med fanns en Finlayson pop-up butik där…

DSC_0724s

Efter att ha utforskat utbudet hos såväl Finlayson, Marimekko och Iittala som diverse pynt- och klädbutiker, och laddat med varsin Kotipizza, fortsatte vi till det egentliga målet: Möttönen.

Det var ett mycket litet ställe, men vi fångades av charmen hos denna bybutik. Lite som för trettio år sedan? Fina pelargonaplar hade de dessutom, noterade vi som de gamla växthusarbetare vi är. Vi kunde också konstatera att Jetta-talos husfabrik låg i Möttönen, liksom en stor vindkraftspark.

DSC_0725s

Någorlunda i närheten låg en nationalpark men vi var inte så förberedda på vildmarksvandring och kände dessutom att det var dags att vända hemåt, så sagt och gjort…

Det var den utfärden. Den här gången blev det kanske väl lite program i förhållande till antalet kilometrar längs vägarna. Vi konstaterade att man nog borde göra kastet lite på förhand för att hinna kolla upp mera besöksmål innan man far. Men vi hann tala i alla fall!

Oliver på bondgårdsbesök

I söndags hade marthaföreningen ordnat med utflykt för hela familjen till en gård i Sundom som tog emot besök. Jag anade att det skulle uppskattas av familjens yngsta medlem och min aning visade sig besannas…

Här fanns allt man som ettårig djurvän kan önska: stabila och barnvänliga får som gick lösa och kunde klappas hur mycket som helst, kaninburar att sticka in fingrarna i, massiva vattenpölar (jag hade förutseende nog inte bara ha tagit på honom stövlar utan också regnbyxor) och därtill hästar, kor, höns, hund, katt och minigris.

DSC_0885s

Från gräsmatta till grönsaksland

Låt oss först blicka tillbaka till hösten 2014. Jag var nybliven hus- och gräsmattsägare och ivrig att sätta alla möjliga trädgårdsplaner i verket. På första bilden kan ni ana er till de nyplanterade bärbuskarna i rader där löven har samlats lite tätare. Skärper ni blicken ännu mer syns också ett antal grillpinnar nedstuckna i gräsmattan för att markera det blivande grönsakslandets former:

DSC_1661s

På andra bilden har jag börjat gräva…
Och så grävde jag
och grävde
och såg på Gardeners’ world för att bli mer motiverad
och täckte
och grävde ännu mer.

Så här ser det ut idag – eller snarast för några veckor sedan. De första säsongerna täckte jag de stora gångarna med halm men nu håller jag som ni ser på att byta ut halmen mot grus. Jag tyckte att halmen bröts ner allt för snabbt. Jag är inte alldeles nöjd med gruset heller, det är lite för kallt grått och sticker ut mot all växtlighet. Men prydligt blir det i alla fall.

DSC_0510s

Jag har aldrig gjort någon slutmätning men vet på ett ungefär att hela grönsakslandet med bärbuskarna inräknade är lite över hundra kvadratmeter stort. Då jag hittade de gamla bilderna från då landet ännu bara var gräsmatta kände jag mig faktiskt ganska stolt och nöjd med vad jag hade åstadkommit.

Jag tycker för övrigt att ringblommor bland grön- och svartkål är en svårslagen kombination i landet.

Till sist några glimrande morgondaggsbilder.

DSC_0626s

Blommig lördag

Nu blommar alla höstperenner som flox och strandveronika. Och alla ettåriga blommor som jag sådde sent och som dessutom har försenats av den kalla sommaren.

Denna vita höstflox är en av mina favoriter bland perennerna:

DSC_0660s

Blåklintsmix, strandveronika och den nya bekantskapen jungfrun i det gröna (Nigella damascena):

DSC_0807s

Jag har sått en del ettåriga blommor i de nyaste rabatterna som jag ännu inte hunnit fylla med perenner. Tycker det är ett bra system som gör att man kan fylla på vartefter det finns växter att dela.

Dahliorna blommar acceptabelt tidigt i år, tack vare att jag startade knölarna inomhus redan i början av maj istället för att plantera ut dem direkt i juni:

DSC_0753s