Nu kör vi!

Får jag beklaga mig lite till först? Jag tyckte att Olivers förkylning var ganska mild och att den höll på att gå över – men nu hostar han så mycket att han fick vara hemma från dagis igen. Vi vuxna är också sjuka. Jag suckar och skulle inte orka med mera krångel. Skulle verkligen behöva en vecka med helt vanlig vardag för att hinna återhämta mig från förra veckan.

Det jag egentligen hade tänkt skriva om var att jag och Christian numera (sedan igår) har en diet. Strikt LCHF dessutom. Max 20 gram kolhydrater per dag. (Vissa personer i vår närhet torde vara bekanta med vårt tidigare – vad ska vi kalla det? – ointresse för dieter i allmänhet och LCHF i synnerhet. Nu får ni skratta!)

Vi har båda gått runt och sagt att vi skulle vilja gå ner i vikt någon gång. För min del har jag inte tagit tag i det för att jag har tyckt att livet är tillräckligt ansträngande redan som det är. Den tid jag har för mig själv behöver nödvändigt gå till saker jag vill göra, inte till mera måsten. Och systematisk, effektiv motion hör verkligen inte till saker jag vill just nu.

Jag har inte heller sett det som något alternativ att försöka gå ner i vikt bara genom att lägga om kosten. Jag utgick från att det skulle ge för lite resultat i förhållande till uppoffringen, och därmed inte vara lönt att försöka. Jag har inte så stora problem med att lämna bort godsaker om jag verkligen bestämmer mig för det, men vad man ska koka om man inte får koka sin vanliga mat kändes övermäktigt att tänka ut varje dag. Jag utgick också från att jag måste gå runt och vara hungrig och sur för att det ska ge tillräckligt med effekt, och det var det där med att livet är tillräckligt ansträngande redan som det är…

Men så råkade jag på fenomenet ketos då jag googlade något helt annat och hittade till Kostdoktorns sidor med ett färdigt tvåveckors prova-på-program med recept för varje dag. Plötsligt kändes ett viktnedgångsprojekt inte bara överkomligt utan rent av inspirerande. Ingen extra motion nödvändig, få äta sig mätt varje mål på någorlunda vanlig (om än smördrypande) mat. Med allt färdigt planerat och uträknat, bara skriva inköpslista, handla och följa recepten. Visst ska det kokas varje dag, men det skulle vi ju ha gjort i vilket fall som helst. Jag har sett så många bekanta som har gått ner i vikt med hjälp av att bara äta LCHF att jag tror det funkar. På lång sikt äter jag gärna mer varierat än vad strikt LCHF tillåter, men som kur känns det okej. Återstår att se hur mycket vi går ner, och hur länge vi orkar hålla på.

Enda egentliga uppoffringen jag har gjort hittills är att jag inte har ätit en enda fastlagsbulle i år. Fastlagsbullarna hör ända till de bästa av alla högtidsspecifika anrättningar.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s