Jag klarade det

Min semester började igår och Christian jobbar sista dagen före sin semester idag. Det betyder att idag är sista dagen på mitt ett och ett halvt år som hemma-mamma. Först var jag hemma helt och hållet i nio månader, sedan jobbade jag deltid och var hemma deltid i nio månader till. Nu har vi en månad av gemensam tid framför oss, och sedan börjar Oliver i dagis.

Jag har inte berättat så mycket om hur tungt det har varit och hur dåligt jag har mått. I nio månader, tills i julas, åt jag ångestdämpande medicin och gick upp tio kilo som en skojig bieffekt. Ännu för ett halvår sedan kändes den här dagen så avlägsen att jag inte visste hur jag skulle stå ut.  Jag vill inte förklara mig med att ”jo, jag älskar verkligen Oliver ändå”. Har du själv barn så vet du säkert hur det kan vara, även om du kanske har trivts bättre än mig med att vara hemma. Jag kan ändå ärligt säga att jag klarat att vara en okej förälder åt Oliver, för det är vad jag har prioriterat. För att jag vill att han ska ha det bra.

Då jag var hemma heltid kändes det totalt hopplöst. Mitt mående började sakta vända mot det bättre då jag började jobba deltid, och från och med vårvintern i år har jag känt att det går riktigt bra för oss de dagar jag är hemma. Mest kanske för att Oliver blir mer och mer självständig och en mer och mer trevlig (om än viljestark) personlighet. Mindre skrik och vrål, mera saker man kan hitta på för att få tiden att gå. Och för att jag haft jobbet som omväxling

Många i bekantskapskretsen ska få barn eller har nyss fått barn och jag har ofta tänkt på hur glad jag är åt att bebisfasen är över hos oss och att vi kommit så här långt. Allt gott till dem – men jag avundas dem inte det minsta. Redan innan vi fick Oliver visste jag med mig att jag nog inte skulle trivas så bra som bebis-förälder. Att vara gravid var ingen höjdare heller. Och det är alltså vad de två senaste åren har handlat om… Däremot ser jag viss potential i att trivas som förälder åt ett lite större barn. Tack och lov för det!

En bild på det lite större barnet i fråga:

DSC_2267s

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s