Kvällssol över Söderfjärden

Jag for på fotopromenad sent igår kväll och det var en glädje.

DSC_0472

DSC_0497

DSC_0486

DSC_0506

DSC_0532

DSC_0538

Jag har funderat på livet på sistone. Det gör jag i och för sig allt som oftast, men just nu är det fler stora saker som ruskar om den inre filosofen. Husköp och osäker arbetssituation för min del tillsammans med problem och bekymmer bland flera olika vänner och bekanta.

Det här är den livshållning jag vill ha. Som jag strävar efter och igen och igen måste påminna mig om:

Att acceptera att precis vad som helst kan hända. Att all känsla av kontroll är en illusion. Att möta detta faktum utan rädsla. Att möta det med förtröstan på en God och Allsmäktig. En som kan bygga katedraler av grus (som Stinissen säger).

Och samtidigt. Att ha ett ansvar för allt jag gör. Att kunna välja att göra det bästa av varje situation jag ställs inför. Att veta att min makt över livet ligger i det jag gör av allt som händer mig och det jag gör mot dem jag möter. Att kunna lämna resten åt Gud.

Tänk vilken paradox att vara människa. All vår potential och all vår kapacitet, allt vi kan företa oss och åstadkomma. Och ändå denna totala maktlöshet, allt vi inte kan styra över, allt som går fel och vår litenhet inför Alltet. Och all den godhet som ryms i oss – tillsammans med bråddjupet i var enda en som kan få oss att göra varandra så illa.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s